Telefonplans Vänner

Kultur – den fjärde hållbarhetsprincipen

Hållbar utveckling är en term som ofta används i dagens samhälle. Oftast tänker man då på de tre hållbarhetsparametrarna som nämns i Agenda 21, FNs handlingsprogram för hållbar utveckling, ekonomisk hållbarhet, miljömässig hållbarhet och social hållbarhet.

Men det är inte allt som behövs för att skapa ett hållbart samhälle. En fjärde princip: kulturell hållbarhet, diskuteras allt oftare. Det handlar om att bevara och upprätthålla kulturella traditioner, språk och identitet.

Riksintresset LM Ericsson

Områden som särskilt tydligt berättar om kulturhistoriska sammanhang i landskapet kan pekas ut som riksintressen för kulturmiljövården.

LM Ericssons industrianläggning är ett sådant område. Det enda av Sveriges tolv industriminnen som ligger i en storstad.

LM Ericsson hade sitt huvudkontor och sin huvudanläggning vid Telefonplan från 1940-talet fram till millennieskiftet. Företaget var en integrerad del av livet i Telefonplansområdet och engagerat i frågor långt utöver rent företagsmässiga exempelvis sjukvård, utbildning, rekreation och inte minst i byggandet av LM-staden. 

LM-staden är därmed en integrerad del av historien om LM:s industrianläggning och bostadsområdet ingår i riksintresset. Men LM-staden är också en del av historien om Folkhemmet. Byggmästare var Olle Engkvist, som ofta kallas Folkhemmets storbyggmästare.

I Riksantikvarieämbetets bok Svenska industriminnen kan man bland annat läsa ”Området kring Telefonplan är ett riksintresse för kulturmiljövården, men platsen är inte särskilt etablerad som kulturmiljö. Platsen är en viktig del av det moderna samhällets kulturarv, men den har inte fått den uppmärksamhet den förtjänar”.

Gröna miljöer en del av kulturarvet

I det nuvarande planförslaget för centrala Telefonplan har planområdet utökats till att omfatta delar av naturmarken inom LM-staden, mark som är en del av riksintresset.

Just detta, att ta naturmark i anspråk, är något som oroar forskare. I Bulletin för trädgårdshistorisk forskning skriver man ”Medvetet eller omedvetet betraktas grönområden och bostadsgårdar som ytor som kan förädlas och ges ett högre värde – inte som platser med höga kulturhistoriska värden och som fyller viktiga funktioner för de boende”.

Det är precis så man kan beskriva de gröna stråken av naturmark som finns i Telefonplansområdet, de sparades för att människor skulle kunna använda dem i sin vardag och de fyller fortfarande samma funktion. Nu ska de bebyggas om planen blir verklighet. Omvandlingen är inget som är unikt för Telefonplan. I Hägersten finns hela 34 planområden, varav 24 som berör parkmark, det berättade Tor Edholm nyligen under ett föredrag hos Hägerstens Hembygdsförening.

Samtidigt ska påpekas att naturmarken i LM-staden ingår i riksintresset. Riksantikvarieämbetet beskriver det: ”Den medvetna placeringen av de standardiserade bostadshusen i den kuperade terrängen med sparade bergknallar och vegetation.” Naturmarken i LM-staden är därmed är extra viktig att bevara.

Utöver ny bebyggelse på grönområden oroas forskarna också rivningen av villor ”äldre villor med uppväxta trädgårdar i kulturhistoriskt värdefulla områden rivs för att ge plats för flerfamiljshus med hårdgjorda ytor och stark reducering av grönskan.”

Även det ingår i omvandlingen av Telefonplansområdet. Planområdet har utökats till att omfatta två villatomter i Hökmossens småstugeområde. Planen är att småstugorna ska rivas och ersättas av ny bebyggelse. Villatomterna innehåller inga “naturvärdesarter” enligt naturvärdesinventeringen, men väl perennrabatter.

Kulturarvet suddas ut

När nya hus ska byggas, särskilt om det är i äldre områden beskrivs de ofta som ”arkitektoniska årsringar” eftersom olika tider representeras av olika stilistiska uttryck som i sin tur anses säga något om tiden då de tillkommit.

I fallet centrala Telefonplan är det dock knappast fråga om några årsringar. Likt en invasiv art kommer de nya höga byggnaderna förskjuta perspektiven, skugga och utplåna tidigare arkitekters ambitioner.

I den antikvariska konsekvensanalys som gjorts för planområdet kan man läsa ”Planförslagets höga exploateringsgrad och höga byggnadsvolymer innebär att de närliggande karaktärsområdenas respektive landskapsbilder påverkas markant, då de höga volymerna kommer vara ständigt närvarande i synfältet inom områdena. Detta gäller framförallt LM-staden samt Hökmossen, vars nuvarande karaktärer innebär att de är känsligare för denna typ av påverkan.”

Att NCC dessutom fått markanvisning för att bygga ett kontor ovanpå tunnelbanan gör inte saken bättre. Anneli Eskilsson, stadsplanerare vid stadsbyggnadskontoret, beskriver det så här i en intervju i Mitt i. ”Tanken är att byggnaden ska rama in torget, så att det får bebyggelse på alla sidor. På så sätt blir området ännu mer urbant och befolkat”.

Så suddas alltså kulturarvet medvetet bort och ersätts av något annat. Kanske är det vad många av de nuvarande boende utrycker oro för när de menar att de höga husen som planeras på centrala Telefonplan ska förstöra områdets karaktär?

Välkommen på öppet möte

Vi i Telefonplans vänner vill gärna ha nya grannar, men vi vill att de nya bostäderna anpassas till den omgivande bebyggelsen kulturhistoria. Att störres hänsyn ska tas till den fjärde hållbarhetsprincipen: kulturell hållbarhet helt enkelt.

Vill du veta mer? Telefonplans vänner bjuder in till öppet möte på Midsommargården den 11 juni kl 19.00-21.00. Varmt välkommen!

Vill du engagera dig i Telefonplans vänner maila oss på kontakt@telefonplansvanner.com