Distansarbete och bättre boende får familjer att lämna storstan
Vad är det som får människor att flytta till en plats – och vad är det som får dem att flytta därifrån? Det publicerade Stockholmsregionen en rapport om 2022.
Det visade sig att bland inflyttarna var arbete det vanligaste flyttmotivet, medan utflyttare i högre utsträckning kopplade ihop sitt beslut till värden i bostaden och boendemiljön. Allra högst rangordnade utflyttarna boendekostnaderna, men även bostadens omgivning, bostaden och naturen rangordnades högt som skäl för flytt.
Bakgrunden till Stockholmsregionens rapport var att Stockholms län haft ett negativt inrikes flyttnetto sedan 2018. Fler hade flyttat ut till andra län än flyttat in till Stockholmsregionen från övriga Sverige. Ett mönster som förstärktes under pandemin när distansarbete slog igenom på bred front.
För Stockholms stad gäller att man haft större utflyttning än inflyttning under perioden 2020-2023 . Under år 2024 väntas en fortsatt nettoutflyttning. Prognosen för 2025 är en nettoinflyttning, men det beror till stor del på att personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet och som redan bor i staden kommer få möjligheten att folkbokföras, vilket redovisas som invandring i statistiken.
Distansarbete är här för att stanna
Några som undersökt hur möjligheten till distansarbete påverkar relationen mellan bostadsort och arbetsmarknad är fackförbundet Sveriges Ingenjörer. I april 2024 publicerade de en rapport med titeln Distansarbetesrevolutionen. I den beskriver de hur avståndet mellan hem och arbetsplats förändrats bland deras medlemmar mellan 2020 och mars 2024. Det visade sig att ingenjörernas genomsnittliga avstånd till arbetsplatsen hade ökat med 20 procent, eller närmare en mil, sedan 2020. Drygt 11 procent av ingenjörerna hade mer än 10 mil till sitt jobb. Cirka 40 procent arbetade minst halva tiden på distans.
I rapporten skriver Sveriges Ingenjörer att även om deras undersökning enbart handlar om ingenjörer så kommer utvecklingen med ökat avstånd mellan bostäder och arbetsplatser sannolikt att stöpa om vårt samhälle.
Under hösten kom sedan något annorlunda signaler. DN hade ett reportage om företag som försöker locka tillbaks medarbetare till arbetsplatsen. Sveriges ingenjörer rapporterade att många företag begränsar möjligheten till distansarbete. Dagens Industri publicerade en artikel med rubriken ”Yngre chefer svänger – mer negativa till distansarbete” .
För den som läst arbetsmiljörapporten från fackförbundet ST (som organiserar anställda inom statlig verksamhet) är dock DI-nyheten ganska märklig. Enligt rapporten är yngre chefer (18–29 år) visserligen mer negativa till distansarbeta än äldre (28 procent jämfört med snittet på 10 procent), men en majoritet, 67 procent, av cheferna är mycket eller relativt positiva till distansarbete. Av ST-medlemmarna som svarat på enkäten arbetade 67 procent minst en dag i veckan på distans. Allra vanligast var det att jobba två dagar utanför kontoret.
Under hösten kom även en rapport från Ratio (näringslivets forskningsinstitut). Det var en översikt av forskningen kring effekterna av distansarbete på både individers och företags produktivitet. Man konstaterade att distansarbete kan ha både positiva och negativa effekter på produktiviteten. Även Riksrevisionen har utrett hur det ökade distansarbetet har påverkat produktiviteten, men inom myndigheter. Deras övergripande bedömning är att de anställdas möjlighet att arbeta på distans inte haft någon påtaglig påverkan på myndigheternas effektivitet.
Så troligen har fackförbundet ST rätt när de sammanfattar ”Distansarbete är här för att stanna”.
Yngre individer, chefer och personer med högkvalificerade yrken flyttar mest
Vilka är det då som flyttar längre bort från arbetsplatsen?
I november 2024 publicerade Tillväxtanalys en rapport som visade att avståndet mellan bostad och arbetsplats har ökat mest bland individer som arbetar i landets storstadsregioner. Effekter var större för yngre individer och för chefer och personer med högkvalificerade yrken.
Det stämmer bra med Sveriges ingenjörers förutsägelse om en utveckling där bostadsort och arbetsort separeras allt mer och att efterfrågan på att bo nära stadskärnan med närhet till arbetsplatsen kommer minska, vilket i sin tur kraftigt kommer påverka in- och utflyttning i städer och hela bostadsmarknaden.
Och om vi återgår till Stockholmsregionens flyttstudie så visade det sig att inflyttarna gav ungefär samma förklaringar till sina flyttar nu som för 15 år sedan. För utflyttarna hade flyttbeteendet förändrats, bland annat hade bostadsrelaterade flyttar blivit vanligare. Särskilt personer som är högutbildade och har hög inkomst beskrivs som ”distansutflyttare”. De flyttade i högre grad till en destination inom ett pendlingsbart avstånd från Stockholms län.
Och det är inte bara distansarbete från hemmet som gör att fler kan flytta ut från Stockholm. I det här reportaget besöker lokaltidningen Mitt i ett coworkingkontor i Åkersberga. Ett fenomen som också studerats av forskare på KTH och Remote lab. De menar att coworkingkontor är mycket vanligare än vad man tidigare trott och att det kan påverka regional ekonomisk tillväxt på landsbygden. Studien är dock liten så forskarna tycker det behövs större studier för att möjliggöra bättre informerade politiska beslut.
Kvalitet – inte bara kvantitet
Men hur hänger möjligheten till distansarbete ihop med den här bloggens fokus, mer hållbar stadsutveckling?
Vi i Telefonplans vänner är positiva till att det byggs fler bostäder i vårt närområde. Det behövs, redan nu är bostadsbristen stor och enligt Stockholms stads befolkningsprognos kommer invånarantalet stiga de kommande åren, om än inte lika snabbt som man trott tidigare.
Vi välkomnar därför nya grannar. Det vi vänder oss emot är det ensidiga fokuset på volym. Vi menar att det behövs en diskussion om bostädernas och bostadsområdenas kvalitet. Vi vill att det ska byggas bra bostäder, med grönområden och högkvalitativa utomhusutrymmen för både barn och vuxna. Det är särskilt viktigt om staden vill behålla barnfamiljer, den grupp som stod för den största nettoutflyttningen under åren 2019-2023.
Vad händer med planförslaget för centrala Telefonplan?
Det korta svaret är – det är fortfarande oklart. Efter att behandlingen av samrådsredogörelsen sköts upp, först från den 24 oktober till den 7 november 2024 och sedan ytterligare en gång, är beskedet från Stadsbyggnadskontoret att de ännu inte har något fastställt datum för ställningstagande för centrala Telefonplan. Deras bästa gissning just nu är mars-april 2025.
Om Telefonplans vänner
Telefonplans vänner är en ideell förening. Vi samlar fakta, träffar politiker och försöker engagera fler. Vår ambition är att kunna bidra med konkreta förslag på hur området kring Telefonplan kan förtätas och förbättras. Med vårt alternativa planförslag kan centrala Telefonplan få 350-400 bostäder med bibehållen god närmiljö. Genom att vi tagit bort överdäckningen av tunnelbanan blir investeringskostnaderna lägre och projektet mindre komplicerat.
Stöd oss gärna genom att bli medlem.
Vill du engagera dig i Telefonplans vänner maila oss på kontakt@telefonplansvanner.com
Telefonplans Vänner 