Telefonplans Vänner

Vårt behov av att samla pinnar

Alla som någon gång gått en skogspromenad tillsammans med ett litet barn vet att pinnar, kottar och stenar är oemotståndliga samlarobjekt. Men spelar det någon roll att barnen har tillgång till naturmaterial att samla, annat än som en trevlig aktivitet?

Ja, menar forskaren Thomas Beery, Högskolan i Kristianstad. Han har undersökt hur barndomens samlande påverkar den vuxnes förhållande till naturen. Det visade sig att de barn som får möjlighet att samla naturmaterial bryr sig mer om naturen när de blir vuxna. Därmed blir de även mer benägna att skydda den.

Forskning från Lunds universitet visar dessutom att barn som har natur i närområdet mår bättre. Det forskarna lyfter fram är att både lokala grönområden och socioekonomi påverkade barns relationer till naturen. Det gälle både barn som bor städer och de som bor på landsbygden, vilket tyder på att lokala förhållanden snarare än urbaniseringsnivåer styr kopplingen till naturen.

Men det är inte bara den psykiska hälsan som blir bättre av mer natur, även barns immunförsvar stärks av vistelse i naturmiljö. Det visar en studie från Helsingfors universitet. Forskarna testade vad som hände när förskolegårdar gjordes mer skogslika genom att grus och asfalt byttes ut mot buskar, mossor och bär. Det ledde bland annat till förbättringar av barnens tarmflora. En intressant iakttagelse även med tanke på att andra forskare misstänker att stadsbarns förändrade tarmflora kan kopplas till att de i högre utsträckning drabbas av allergier. 

Små, mörka, hårdgjorda förskolegårdar standard när staden förtätar

För Stockholmsbarnen är det dock små, mörka, hårdgjorda förskolegårdar, så kallade utsläppsgårdar, som är informell standard i nya bostadsområden. Det larmade landskapsarkitekter om redan 2015.

Enligt landskapsarkitekterna leder det i förlängningen till att offentliga parker, som blir förskolornas och skolornas enda ventil när gårdarna är för små, också måste hårdgöras för att klara trycket.

En beskrivning som tyvärr stämmer bra in på planförslaget för centrala Telefonplan, något som bland annat lyfts fram i Integrerad barnkonsekvensanalys inkl. jämställdhetsanalys centrala Telefonplan. Där kan man bland annat läsa ”Negativa aspekter infattar att parker och friytor i planförslaget är små i förhållande till det mycket höga exploateringsgraden med ca 1000 nya lägenheter och ca 5000 m² lokaler för verksamheter. Detta medför att det kommer att bli ett mycket högt besökstryck och högt slitage på parker och friytor”.

Att parker och friytor är små gäller trots att man försökt åtgärda kritiken mot tidigare planförslags brist på grönområden genom att inkludera Västbergaskogen i planområdet för centrala Telefonplan. Något vi berättat om i ett tidigare blogginlägg.

Att inkludera en skog som redan finns innebär förstås inte att Telefonplansområdet blir mer grönt, särskilt inte som det nya planförslaget innebär att ytterligare grönområden ska bebyggas. Däremot innebär det att Västbergaskogen riskerar att ”parkifieras”.

Det är något som oroar de förskolepedagoger i närområdet som i dag använder Västbergaskogen som resurs och som intervjuats till barnkonsekvensanalysen. De betonar vikten av att bevara den naturliga miljön.

Enligt pedagogerna fyller naturmark många viktiga pedagogiska funktioner. Barnens motoriska utveckling gynnas av den kuperade marken och klätterträden samtidigt som de får chansen att lära sig om djur och natur. Barnen får också möjlighet att samla löst material som de sedan kan pyssla med inne på förskolan.

Och därmed är vi tillbaks till samlandet av naturmaterial, som enligt ett nyhetsinslag i TV4 om trenden att samla pinnar och visa upp dem i sociala medier, är en aktivitet som även engagerar vuxna.

Vad händer med planförslaget för centrala Telefonplan?

Det är fortfarande oklart vad som kommer att hända med planförslaget för centrala Telefonplan. Som vi berättat tidigare sköts samrådsredogörelsen upp, först från den 24 oktober 2024 till den 7 november, och sedan ytterligare en gång. Därefter är beskedet från Stadsbyggnadskontoret att de ännu inte har något fastställt datum för ställningstagande för centrala Telefonplan. Deras bästa gissning just nu är mars-april 2025.

Det är även oklart vad som gäller för det kontor som NCC fått markanvisning för i anslutning till planområdet för centrala Telefonplan. Enligt Bygg- och plantjänsten skulle samråd ha skett i februari 2025. Om kontoret blir verklighet så innebära det att en del av Västbergskogen bebyggs trots att marken ritats in som grönområde i planförslaget för centrala Telefonplan. Enligt startpromemorian riskerar bygget att försämra läsbarheten av Västbergskogen och dess koppling till LM-staden. Man förslår därför ”en väl tilltagen parkentré som stärker orienterbarheten och tillgängligheten till skogsparken och att parkfunktionerna utvecklas”.

Raka motsatsen till vad förskolepedagogerna önskar sig alltså!

Om Telefonplans vänner

Telefonplans vänner är en ideell förening. Vi samlar fakta, träffar politiker och försöker engagera fler. Vår ambition är att kunna bidra med konkreta förslag på hur området kring Telefonplan kan förtätas och förbättras. Med vårt alternativa planförslag kan centrala Telefonplan få 350-400 bostäder med bibehållen god närmiljö. Genom att vi tagit bort överdäckningen av tunnelbanan blir investeringskostnaderna lägre och projektet mindre komplicerat.

Stöd oss gärna genom att bli medlem.

Vill du engagera dig i Telefonplans vänner maila oss på kontakt@telefonplansvanner.com