Telefonplans Vänner

Trendspaning: Ökat motstånd mot rivning

”En gång borta, alltid borta”. Det skrev Erik Helmersson i en ledare i DN häromveckan. Det han syftar på är de gamla Klarakvarteren som ”återuppstått” i form av en modell som går att se digitalt hos Stockholms Stadsmuseum. Klarakvarteren revs när Stockholms innerstad moderniserades på 1950 och 1960-talet och är därmed liksom många andra äldre byggnader borta för evigt.

I samma ledare tänker Erik Helmersson också tillbaka på snöiga vintrar då Mälardalens barn åkte skidor, något som sällan är möjligt i dag. Det senare förstås en följd av klimatförändringen.

Det finns samband. Vi återkommer till det.

Skulle en sådan plan godtagas i dag?

Norrmalmsregleringen som bland annat innebar att Klarakvarteren revs fortsätter alltså att uppröra. En utförlig av beskrivning av den tidens omdaning av centrala Stockholm finns i Planering för Stockholm 1923-1958 som kom ut 1981. I den skriver författaren Göran Sidenbladh bland annat ”Om en sådan plan skulle presenteras i dag, skulle den godtagas? Säkerligen inte. Intresset för att bevara gamla hus har blivit allt för allmänt.”

Man kan fundera på hur det är med den saken.

Många byggnader rivs – men ingen vet hur många

I dag finns inte någon statistik över hur många byggnader som rivs. Det vi vet är att den enskilt största mängden avfall som hanteras i Stockholms stad utgörs av bygg, rivnings- och anläggningsavfall. Det är också känt att bygg- och fastighetssektorn står för cirka 22 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser (plus att sektorn bidrar till utsläpp i andra länder genom import). Som jämförelse står transportsektorn för ca 31 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser.

För att minska klimatpåverkan från byggbranschen tycker arkitekterna i klimatnätverket Architects climate action network att fler äldre byggnader borde återanvändas. För att kartlägga och tydliggöra hur många byggnader som rivs har de därför skapat rivningskartan.

Upprop Nitrolack

Andra som kämpar för att förhindra rivning av äldre byggnader är Upprop Nitrolack och Hägerstens Hembygdsförening. Upprop Nitrolacks namnlista om att stoppa rivningen av den grönklassade, dvs kulturhistoriskt värdefulla, Nitrolackfabriken har hittills skrivits under av nästan 3300 personer.

Både Upprop Nitrolack och Hägerstens hembygdsförening är positiva till att Lövholmen omvandlas till bostadsområde, men ifrågasätter de omfattande rivningarna.

Efter att mark- och miljödomstolen i en uppmärksammad dom gav Hägerstens Hembygdsförening rätt att överklaga upphävde Länsstyrelsen rivningslovet för Nitrolackfabriken 2021 och skickade tillbaka ärendet till Stockholms stad för ny handläggning.

Markägaren och staden fortsatte dock hävda att byggnaden inte kan räddas. Och när samrådsredogörelsen godkändes av stadsbyggnadsnämnden i mars 2024 var planen fortfarande att Nitrolack skulle rivas tillsammans med 14 andra av områdets 21 kulturklassade byggnader. Bara sex skulle sparas (mot tidigare fyra).

Upprop Nitrolack fortsätter därför att samla in namn samtidigt som de arbetar med att ta fram en alternativ vision för Lövholmen som ska lämnas till politikerna.

Klimatsmart att använda befintliga byggnader så länge som möjligt

Tunnelbanebygge, mer utrymme för bilar och rivning av undermåliga bostäder, det var några av de argument som användes vid Norrmalmsregleringen. I dag motiveras rivningar och förtätning framför allt med att sammanhållna och täta stadsmiljöer anses klimatsmarta.  

Som vi berättat tidigare visar forskningen att dagens fokusering i stadsplaneringen på att minska klimatpåverkan av arbetsrelaterade resor gör att man missar andra hållbarhetsaspekter.

Men kanske kan fler nu få upp ögonen för det resursslöseri och den klimatpåverkan som uppstår på grund av rivning. I Boverkets rapport Uppdrag att främja en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn som kom i december 2024 konstaterar verket ”Den mest grundläggande principen för att minska resursflöden, hushålla med resurser och minska avfallsmängderna i bygg- och fastighetssektorn är att använda befintliga byggnader så länge som möjligt.”

Det stämmer bra med EU:s avfallshierarki, eller avfallstrappan som den ofta också kallas. Översta trappsteget, att inte bygga alls, tär minst på jordens resurser. Som alla förstår är det inget realistiskt alternativ när det behövs fler bostäder i Stockholmsområdet. Att använda befintliga byggnader under längre tid blir då den mest hållbara strategin.

Boverkets rapport är ute på remiss till den 14 maj.

Telefonplansområdet

Även i Telefonplansområdet har det rivits en hel del under årens lopp. Den kanske mest omdebatterade rivningen var den av Designens hus. 

Och det rivs fortfarande. Bilden ovan visar Tellusborgsvägen 83-87. Fastigheten, som så sent som 2014 renoverades för internationella Engelska skolan, jämnas nu med marken för att ge plats för nyproducerade bostäder. Om nuvarande planförslaget för centrala Telefonplan blir verklighet kommer även två villor att rivas. Den på Prylvägen 17 är grönklassad av Stockholms Stadsmuseum, den på Prylvägen 16 är gulklassad.

Samtidigt växer alltså kritiken mot det omfattande rivandet, bland annat bland studenter vid Kungliga Konsthögskolan. Säkert växer också insikten om värdet i befintliga byggnader hos fler studenter genom att skolan hösten 2022 startade en postmasterutbildning om hur byggnader och miljöer kan byggas om, återbrukas  och utvecklas.

Vad händer med planförslaget för centrala Telefonplan?

Det är fortfarande oklart vad som kommer att hända med planförslaget för centrala Telefonplan. Som vi berättat tidigare sköts samrådsredogörelsen upp, först från den 24 oktober 2024 till den 7 november, och sedan ytterligare en gång. Därefter är beskedet från Stadsbyggnadskontoret att de ännu inte har något fastställt datum för ställningstagande för centrala Telefonplan. Deras bästa gissning just nu är mars-april 2025.

Om Telefonplans vänner

Telefonplans vänner är en ideell förening. Vi samlar fakta, träffar politiker och försöker engagera fler. Vår ambition är att kunna bidra med konkreta förslag på hur området kring Telefonplan kan förtätas och förbättras. Med vårt alternativa planförslag kan centrala Telefonplan få 350-400 bostäder med bibehållen god närmiljö. Genom att vi tagit bort överdäckningen av tunnelbanan blir investeringskostnaderna lägre och projektet mindre komplicerat.

Stöd oss gärna genom att bli medlem.

Vill du engagera dig i Telefonplans vänner maila oss på kontakt@telefonplansvanner.com