Telefonplans Vänner

Skriv in barns rättigheter i plan- och bygglagen

Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor…

I förra veckan inledde många Stockholmsbarn sommarlovet med att sjunga Israel Kolmodins psalm. Många yngre barn sjöng även Idas sommarvisa. De två sångerna beskriver båda hur livet återvänder i naturen efter vintern och ger en försmak av de härliga naturupplevelser som barnen ska uppleva under sin ledighet.

Men hur är det med de ”roliga ställen, där barna kan springa omkring” som lilla Ida sjunger om. Blir stockholmsbarnen ”fulla med sommar och bena fulla med spring” när mängden grönyta minskar?

Hur bra är kommunerna på att beakta barns rättigheter vid planeringen av nya bostadsområden eller annan fysisk miljö?

Rejält dåliga enligt en ny rapport från KTH.

Barns intressen och rättigheter påverkar sällan planförslagen

Tim Holappa, professor vid Uppsala universitet och den forskare som skrivit KTH-rapporten, har gått igenom 175 planbeskrivningar från 15 svenska kommuner, varav 45 planbeskrivningar från Stockholm. Syftet var att undersöka hur barns rättigheter tillämpas och beaktas i planeringspraktiken.

I många planbeskrivningar nämns inte barn alls och i de fall barn nämns görs sällan en tydlig prövning av barns intressen och barns rättigheter. I majoriteten av planerna är det dessutom de vuxnas perspektiv på barns rättigheter och barns intressen som ligger till grund för planeringen, inte barnens.

Som regel beskrivs konsekvenser för barn mycket kortfattat i planförslagen. Det stämmer bra in på planförslaget för centrala Telefonplan. I det beskrivs förslagets konsekvenserna för barn på mindre än en halv A4-sida i ett 100-sidiga dokumentet.

I KTH-rapporten lyfts även problematiken med att eventuella avvägningar som gjorts mellan barns intressen/rättigheter och andra intressen inte beskrivs i planförslagen. Det framgår med andra ord inte om eller hur barns intressen och rättigheter faktiskt påverkat utformningen av planerna.

Även det stämmer bra in på planförslaget för centrala Telefonplan. I det konstateras att bristen på friyta i relation till den höga exploateringsgraden kan ge negativa konsekvenser för barns hälsa och välmående. Inget skrivs om vilka övervägningar som gjorts och varför barnens behov av en bra utemiljö får stå tillbaka i förhållande till andra intressen.

Nu går staden dessutom vidare med bebyggelse på grönområden som skulle kunna förbättra miljön för barnen när byggplanerna för de kvarter som skjutits på framtiden så småningom ska realiseras.

Förtydliga barns rättigheter i plan- och bygglagen

Barnkonventionen (FN:s konvention om barnets rättigheter) blev svensk lag 2020. Sedan dess är det alltså lag på att barns rättigheter ska beaktas inom all offentlig verksamhet. Ändå är rättsläget osäkert och barns intressen får ständigt stå tillbaka när nya stadsdelar skapas.

Tim Holappa menar därför att om barnens rättigheter verkligen ska tas tillvara i stadsplaneringen så behöver den aspekten förtydligas i plan- och bygglagen.

”Det kommer bli synd om de barn som ska växa upp i de täta miljöerna”

I KTH-rapporten görs en samlad bedömning av alla landets planförslag. För den som vill vet mer om hur det ser ut i Stockholm finns en rapport framtagen av SLU/Alnarp på uppdrag av Boverket som beskriver hur barnkonsekvensanalyser används i ett antal av Sveriges kommuner.

År 2015 beslöt Stockholms stad formellt att barnkonsekvensanalyser ska användas vid varje beslut som rör stadsutveckling. Enigt rapporten klargjordes dock inte innebörden i ordet ”användas” samtidigt som riktlinjer för stockholmsbarnens utemiljöer saknas. När Boverkets vägledningen Gör plats för barn och unga var ute på remiss tog kommunen i stället aktiv ställning emot riktlinjer för ytor för barns utemiljöer i stadens fysiska planering.

I Stockholm sköts arbetet med att ta fram barnkonsekvensanalyser av konsulter. Enligt rapporten tycker konsulterna, som ofta vädjar till politikerna om att avsätta mer mark utomhus för barn och unga, att det hade varit bra med en vägledning. Konsulterna menar att det kommer bli synd om de barn som ska växa upp i de täta miljöerna. De tycker också att de som yrkespersoner inte har möjlighet att göra tillräckligt bra planer.

Rapportens slutsats är att barnkonsekvensanalyser har använts och fortsätter att användas i Stockholms kommun, samtidigt som den effekt de får för planeringen varierar. Man konstaterar också att Stockholms stad under många år aktivt avstått och fortsätter att aktivt avstå från att fastställa riktlinjer eller rekommendera mått för barns utemiljö.

Stockholmsbarnen får alltså fortsätta finna sig i att det skapas bristfälliga utomhusmiljöer i staden. Det kanske inte är så konstigt att nettoutflyttningen från Stockholms stad ”är särskilt påtaglig bland barn och unga samt i deras föräldrageneration”. 

Vad händer med planförslaget för centrala Telefonplan?

Som vi berättat tidigare beslöt stadsbyggnadsnämnden i april att planområdet för centrala Telefonplan skulle delas upp i flera. Skälet är att man vill skynda på byggandet av kvarter 5, 6 och 7. Det finns därmed fyra planförslag att bevaka.

1. Närmast i tid ligger utbyggnaden av Midsommargården på naturmark inom riksintresset (kvarter 5). Ett tjänsteutlåtande inför granskning var upp till behandling på stadsbyggnadsnämndens möte 12 juni. Enligt det förväntas en förnyad markanvisning beslutas vid exploateringsnämndens sammanträde den 21 augusti. Protokollet från stadsbyggnadsnämndens möte är ännu inte publicerat så vi vet inte om politikerna godkände tjänsteutlåtandet, men planförslaget ska enligt Stockholm växer granskas någon gång i juni – september.
   
2. Flerfamiljshusen och studentbostäderna på grönområden och villatomter intill Mikrofonvägen (kvarter 6 och 7) har ännu inte blivit något eget planområde när det här blogginlägget skrivs, men sök på Kontrolluret 1 i Bygg- och plantjänsten om du själv vill kolla status.
   
3. NCC:s kontor, som ska ligga på en överdäckningen av tunnelbanan. Innebär ett visst intrång i Västbergaskogen. Ingick i tidigare planförslag för centrala Telefonplan, men bröts ut och blev ett eget planförslag 2024.
   
4. Bebyggelse på busstorget, parkeringsplatserna och överdäckningen av tunnelbanan (kvarter 1-4 ) är pausat på grund av projektets omfattning och de utmaningar och stora kostnader det innebär. Inför en uppstart av projektet i framtiden behövs ytterligare studier och bearbetning.

Njut av blomstertiden!

Nu tar Telefonplans vänners blogg lite sommarledigt. Nästa blogginlägg kommer i augusti, men vi fortsätter förstås hålla lite koll på vad som händer med de olika planförslagen även under sommaren.

Glad sommar och njut av blomstertiden!

Om Telefonplans vänner

Telefonplans vänner är en ideell förening. Vi samlar fakta, träffar politiker och försöker engagera fler. Vår ambition är att kunna bidra med konkreta förslag på hur området kring Telefonplan kan förtätas och förbättras.

Med vårt alternativa planförslag skulle centrala Telefonplan kunna få 350-400 bostäder med bibehållen god närmiljö. Genom att vi tagit bort överdäckningen av tunnelbanan blir investeringskostnaderna lägre och projektet mindre komplicerat.

Fler än 1 600 personer har skrivit på vår namninsamling mot byggplanerna som bland annat lyfter fram vikten av att värna kulturhistoriska värden och områdets unika karaktär.

Stöd oss gärna genom att bli medlem.

Vill du engagera dig i Telefonplans vänner maila oss på kontakt@telefonplansvanner.com