Hur vill människor bo?
Telefonplans vänner, är just vänner till Telefonplansområdet. Vi gillar att bo här och är för utvecklingen av vårt närområde. Det betyder att vi välkomnar fler grannar, men samtidigt har som mål att nya bostäder ska byggas på rätt sätt. Vi vill ha ny bebyggelse som bidra till en bra livsmiljö för alla: för nya och gamla invånare, för barn på skolor och förskolor samt för alla som har sin arbetsplats vid Telefonplan.
Men vad är då bra bebyggelse? Det råder det förstås delade meningar om. Och åsikterna har också varierat över tid.
Från kvoterat byggande av flerfamiljshus till marknadsdriven bostadsrättsproduktion
I rapporten Den planerade bostadsbristen av forskaren Jan Jörnmark kan man läsa om hur sättet att planera nya bostäder har förändrats. Under perioden 1942–1969 gällde en centralt bestämd kvot mellan småhusbyggande och lägenheter i flerfamiljshus, vilket gynnade byggandet av flerbostadshus. Därefter följde en period med subventionerat bostadsbyggande som gav upphov till ett omfattande småhusbyggande men också till byggandet av miljonprogramsområdena. Efter fastighetskrisen 1992-1993 och avsubventioneringen av räntorna 1993 sjönk bostadsbyggandet fram till att det började ta fart igen kring millennieskiftet, i alla fall i storstäder som Stockholm. Men då i attraktiva områden som var ekonomiskt intressanta för fastighetsbolagen, exempelvis centrala före detta industri- eller infrastrukturområden.
Vilket ju stämmer bra in på Telefonplansområdet och den programplan för området som kom 2004 efter att Ericsson lämnat området 2003.
Då ansågs 2000 nya bostäder vara lagom för området. Om skyskraporna vid centrala Telefonplan blir verklighet beräknas antalet bostäder bli hela 5400.
Hög täthet högsta mode i samhällsplaneringen
Viljan att få plats med så många bostäder som möjligt på begränsad yta är inget som är unikt för Telefonplansområdet. Enligt Jan Jörnmark startade samhällsdiskussion om förtätningens fördelar på 2010-talet. En utgångspunkt var då att städer med hög täthet skulle minska bilberoendet och därmed vara mer hållbara (men som vi visat i tidigare blogginlägg tar man då bara hänsyn till vissa hållbarhetsaspekter).
Det ökade intresset för att bygga tätt berodde också på att författaren och aktivisten Jane Jacobs forskning och teoribildning om täta städers fördelar fick en rännesans. Hennes bok Den amerikanska storstadens liv och förfall från 1961 kom ut på svenska 2005.
Jacobs menar att hög täthet kombinerat med en blandning av bostäder, arbetsplatser, affärer och kulturinstitutioner skapar förutsättningar för ett rikt stadsliv.
En annan samhällsdebattör som påverkat synen på stadsplaneringen är ekonomen Edward Glaeser. Hans bok Triumph of the City kom ut 2011 och översattes till svenska 2012. Glaeser argumenterar starkt för att det är bra att bygga skyskrapor. En rolig detalj, som kan vara något mer än ett sammanträffande, är att en av hans favoritstäder är New York. Alla som var med på samrådsmötet om centrala Telefonplan kommer väl ihåg stadsarkitektens anförande om Manhattan och dess häftiga skyskrapor.
Det som skiljer Jacobs och Glaeser åt är att Jacobs betonar vikten av att värna äldre bebyggelse, som med sina lägre hyror ger utrymme för andra sorters verksamheter än nya byggnader. Glaeser menar att man gärna kan riva för att ge utrymme för nya högre hus.
Hur vill människor bo?
I Stockholm stads översiktsplan nämns blandstad nio gånger, blandad stadsdel fyra gånger, blandad stadsbebyggelse åtta gånger och blandad bebyggelse hela 27 gånger. Både Jane Jacobs tankar om täthet och om blandstaden verkar alltså ha fått genomslag i stadsplaneringen.
I översiktsplanen definieras Blandstad som blandad stadsbebyggelse med bostäder, verksamheter, service, gator, parker, kultur och idrottsytor. Blandning av upplåtelseformer, hyresrätt, bostadsrätt och småhus, ingår inte som en del av definitionen, trots att det enligt översiktsplanen finns politiska mål om en jämn fördelning mellan antalet tillkommande bostadsrätter och hyresrätter.
Men vad vill då de som ska bo i de nya bostäderna? Bostadsförmedlingen har undersökt frågan. Det visade sig att bland personer i bostadskön ville ungefär 35 procent i åldersgruppen 18-24 år bo i hyresrätt, ungefär 30 procent i bostadsrätt och ca 15 procent i småhus. Bland 35–44-åringarna var intresset för både hyresrätt och småhus större, lite mer än 40 procent vill bo i hyresrätt och ungefär 25 procent i småhus. Detta trots att de står i kö för en hyresrätt. Allra populärast var hyresrätten i gruppen 65+, där över 60 procent önskade bo i en hyresrätt.
Även Hyresgästföreningen har undersökt hushållens intresse för olika upplåtelseformer. Det visade sig att bland befolkningen som helhet angav 55 procent att de vill bo i villa, 19 procent i bostadsrätt och 14 procent i hyresrätt. Få, bara 6 procent, såg radhus som en attraktiv boendeform.
För att ta reda på vad som lockar i olika bostadsområden och bostadstyper fick de som svarade på enkäten även ta ställning till ett antal motpoler. Bland hyresgäster och bostadsrättsägare finns det ingen uppenbar dragning till vare sig det urbana eller det lantlig, medan villaägarna relativt ofta visade en låg efterfrågan på den täta stadens kvaliteter.
Planförslagets ambition att omvandla Telefonplan till en tät urban stadsdel verkar alltså inte ha stöd i vad människor önskar.
Vad händer med planförslaget för centrala Telefonplan?
Det korta svaret är – det vet vi inte. Efter att behandlingen av samrådsredogörelsen sköts upp, först från den 24 oktober till den 7 november och sedan ytterligare en gång, är beskedet från Stadsbyggnadskontoret att de tyvärr inte har någon information om när ärendet kan komma att behandlas i stadsbyggnadsnämnden.
Det vi vet är att Exploateringskontoret anser att andelen mindre komplexa projekt i lägen med god efterfrågan behöver öka. Projekt som kan genomföras även i en svagare konjunktur. Läs mer i vårt tidigare blogginlägg.
Det stämmer bra in på Telefonplans vänners alternativa planförslag, ett förslag som kan ge 350-400 bostäder på centrala Telefonplan. Genom att vi tagit bort överdäckningen av tunnelbanan blir investeringskostnaderna lägre och projektet mindre komplicerat.
Om Telefonplans vänner
Telefonplans vänner är en ideell förening. Vi samlar fakta, träffar politiker och försöker engagera fler. Vår ambition är att kunna bidra med konkreta förslag på hur området kring Telefonplan kan förtätas med bibehållen god närmiljö.
Stöd oss gärna genom att bli medlem.
Vill du engagera dig i Telefonplans vänner maila oss på kontakt@telefonplansvanner.com
Telefonplans Vänner 