Telefonplan vs Manhattan
Vi närmar oss slutet på 2024 och i januari nästa år är det två år sedan staden bjöd in till samrådsmöte om centrala Telefonplan.
Snart är det även två år sedan Telefonplans vänner gick över från att vara ett initiativ för att värna Telefonplans unika karaktär i samband med utvecklingen av området till att bli en ideell förening som arbetar mot samma mål. Den här bloggen är ett exempel, men inte det enda, på vad vi gör. Nu tar bloggen snart helgledigt, men innan dess vill vi tipsa om ett par läsvärda publikationer för den som är intresserad av stadsplanering.
På Arkitekturgalan 2024 fick Lars Marcus ta emot Kritikerpriset 2023 om arkitektur och samhällsplanering för sin bok Städernas stenar – hur den byggda staden formar den levda staden. I den beskriver han hur det han kallar den andra formen, hur en plats läge bestäms av sambanden till resten av staden och hur dessa samband är lika viktiga som utformningen av platsen själv.
Lars Marcus menar att vi ofta blandar ihop täthet med närhet och att det är närhet som ger staden liv. En plats blir inte stad med tillhörande stadsliv bara för att man bygger med hög täthet eller för att platsen rent arkitektoniskt får ett stadsliknande utseende.
Lars Marcus är förutom arkitekt och professor även grundare av det forskningsdrivna konsultföretaget Spacescape. På Spacescapes webbsida kan den som vill ha en introduktion till boken hitta information om analysverktyget som Lars Marcus använder. Genom att kartlägga och mäta avståndet till alla andra byggnader, eller attraktioner i staden, inte fågelvägen, utan via gatunätet, framträder en slags karta. I den kan man avläsa var flest människor rör sig, dvs var stadslivet är som mest intensivt och vilka kvarter som därmed har bäst läge.
Forskarna har även tittat på andra aspekter som avgör hur folk upplever avstånd, som siktlinjer/antalet riktningsförändringar (överblickbara avstånd känns kortare). Barriärer, som motorvägar och vattenytor, påverkar även de upplevelsen av avstånd/närhet.
Lästips nummer 2 – Nya Lövholmen
Nominerade till Kritikerpriset 2023 var också arkitekten Johanna Fager och konstnärerna Nicole Cecilie Bitsch Pedersen och Jo Mikkel Sjaastad.
Inom ramen för OPI Lab har de tagit fram medborgarförslaget ”Nya Lövholmen” ett alternativ som skulle innebära färre bostäder än stadens och markägarnas plan på hög exploatering, men samtidigt skulle ge mer service, fler verksamhetslokaler och fler parker och offentliga rum.
I nomineringen står det bland annat ”Genom att bjuda in allmänheten och ta fasta på Lövholmens befintliga historia strax utanför Stockholms tullar, skisseras en framtid med en gemensam vision som låter staden återta initiativet i sin förvandling.”
”Nya Lövholmen” publicerades i juni 2023. I september 2023 kom senaste planförslaget. Det påminner mycket om det tidigare förslaget från 2017 som är det som Nya Lövholmen säger sig vara en motreaktion mot.
Ett par skyskrapor förvandlar inte Telefonplan till Stockholms Manhattan
Vi är förmodligen ganska många som kommer ihåg upprördheten och känslan av att det var fråga om filibustrande när stadsarkitekten under samrådsmötet i januari 2023 använde en stor del av den korta mötestiden till att prata om New York och skyskrapor.
Intuitivt kände vi att jämförelsen haltade, men det var svårt att sätta ord på varför. I Städernas stenar finns en del av svaret – det är för långt från Telefonplan till Times Square, Broadway och Empire State Building….
Eller för att vara lite mer seriös, Telefonplan ligger trots allt en bit utanför Stockholms centrum, på avstånd från museer, teatrar, livliga affärsgator och annat som ger ett myllrande folkliv.
En fråga som kan ställas är också: har Telefonplan ett tillräckligt gott läge för att planenarbetet ska fortsätta? Som vi berättat tidigare anser ju Exploateringskontoret att andelen mindre komplexa projekt i lägen med god efterfrågan behöver öka.
Eller är det till och med så att staden ska tänka om när det gäller hur man planerar för nya bostäder.
I ett seminarium arrangerat av Arenagruppen säger Lars Marcus (ca 1:04 in i debatten): Kommunen har det stora markansvaret. I sitt arbete planlägger man inte bara hur det ser ut utan man skapar läget. Det finns ingen guldkalv som är mer värdefull någonstans än att kunna skapa läge. Det är den rollen man har. Sedan kommer marknaden och exploaterar läget. Men idag har vi hamnat i att kommunerna har blivit service till exploateringen av redan befintliga lägen. Man har blivit en del av fastighetsutvecklingen i stället för markutvecklingen.
Det är en spännande tanke!
Men åter till Lövholmen. Flera remissinstanser är negativa till det senaste planförslaget och de som kämpar för att de gamla industribyggnaderna ska bevaras har inte gett upp. Den sedan snart 20 år pågående planprocessen lär alltså fortgå ett tag till.
Frågan som Johanna Fager, Nicole Cecilie Bitsch Pedersen och Jo Mikkel Sjaastad ställer i inledningen till Nya Lövholmen är därför fortsatt relevant ”Vi undrar hur det sett ut i dag om de första förslagen hade varit lite bättre, mer öppna, dynamiska och kulturhistoriskt bevarande. Skulle planerna redan blivit godkända, byggnaderna byggts och Lövholmen redan surrat av liv om bara markägarna hade arbetat mot lägre exploatering av marken från början?”
Samma sak skulle man kunna säga om centrala Telefonplan med den skillnaden att det faktiskt fanns ett bra förslag från staden redan 2014. Det är det förslaget som vi i Telefonplans vänner har utgått ifrån i vårt alternativa planförslag.
Mer om det och om annat spännande inom hållbar stadsplanering nästa år. Men nu önskar vi alla våra följare – God Jul och Gott Nytt År!
Om Telefonplans vänner
Telefonplans vänner är en ideell och partipolitiskt obunden förening. Vi samlar fakta, träffar politiker och försöker engagera fler. Vår ambition är att kunna bidra med konkreta förslag på hur området kring Telefonplan kan förtätas med bibehållen god närmiljö.
Stöd oss gärna genom att bli medlem.
Vill du engagera dig i Telefonplans vänner maila oss på kontakt@telefonplansvanner.com
Telefonplans Vänner 