Trendspaning: Ökat intresse för Trädgårdsstäder

När vi startade den här bloggen förra våren skrev vi bland annat ”Just nu pågår den största omvandlingen av Stockholm på mer än ett halvt sekel. Att bygga högt och tätt är högsta mode”.

Planerna på skyskrapor på centrala Telefonplan är en del av ”högt- och tätt-trenden”. Men vilka är de nya trenderna? Och varför nämns Trädgårdsstad så ofta numera?

Egnahemskommissionär ska öka småhusbyggandet

I maj 2024 utsåg regeringen Stefan Attefallen till Egnahemskommissionär med uppdrag att verka för en ny egnahemsrörelse och att långsiktigt öka småhusens andel av nyproduktionen av bostäder.

Bakgrunden är att 7 av 10 svenskar helst vill bo i småhus. Bland dem som fördrar Stockholm som bostadsort är det närmare 6 av 10 som svarar att de vill bo i småhus. (Boverkets rapport 2014:24 Förutsättningar för ökat småhusbyggande i storstadsregionerna. Finns tyvärr inte tillgänglig på nätet). Resultaten har bekräftat i senare studier.

Samtidigt har småhusbyggandet i Sverige sjunkit till rekordlåga nivåer.

I november förra året kom Egnahemskommissionären första delrapport .

Kvantitativa mål premierar bygget av smålägenheter

Egnahemskommissionären Stefan Attefall har både tittat på forskning och varit ute och träffat intressenter. I sin rapport delar han upp de faktorer som påverkar bostadsbyggandet i avsiktliga och oavsiktliga. De avsiktliga faktorerna styrs av politiker eller tjänstemän åsikter. Det kan handla om att man anser att en viss typ av bostadsbyggande är mer hållbart (vilket som ni som följer bloggen ju vet att det inte alltid stämmer).

Egnahemskommissionären konstaterar också att kommunalekonomiska överväganden spelar in, som att ett mer utspritt boende ökar kostnaderna för infrastruktur. Även kvantitativa mål spelar in. Som att vissa kommuner, bland annat Stockholm, åtog sig att bygga ett visst antal bostäder, men utan specificering angående stadstyp, upplåtelseform eller lägenhetsstorlek vid Sverigeförhandlingen. Det leder ofta till att många små lägenheter i flerfamiljshus prioriteras i planeringen.

Men beslutet att planera för smålägenheter kan enligt Stefan Attefall också grundas i att politiker och tjänstemän inte accepterar uppfattningen att fler än idag vill bo i småhus, trots de studier som gjorts. De menar att hushållen ”egentligen” efterfrågar små lägenheter i flerbostadshus.

Ökat intresse Trädgårdsstaden bland politiker och planerare

Trots sitt uppdrag är att öka småhusens andel av nyproduktionen vill Stefan Attefalls inte se några ”amerikanska villamattor”. I en intervju i Arkitekten berättar han att det i uppdraget även ingår att verka för fler trädgårdsstäder. Han säger också att det nu finns ett ökat intresse bland politiker och planerare. Skälet är att det i en trädgårdsstad går att bygga relativt tätt och skapa en attraktiv boendemiljö med lokal service och kollektivtrafiklösningar.

Även Hyresgästföreningen förordar trädgårdsstaden som en möjlighet till hållbart samhällsbyggande. Samma sak gör de sex experter, som i en debattartikel i DN lyfter fram möjligheten att omvandla Bromma flygplats till en attraktiv stadsdel.

Trädgårdsstäder och Telefonplansområdet

Men den här bloggen handlar ju om Telefonplan tänker du kanske nu? Ni i Telefonplans vänner menar väl ändå inte att det ska byggas en trädgårdsstad på centrala Telefonplan? Nej det menar vi inte.

Däremot anser vi att den insikt som nu börjar tränga igenom i samhällsdebatten, att flertalet människor vill bo marknära och grönt, även borde påverka utvecklingen av centrala Telefonplan. Ett skäl till att Telefonplanområde i dag är så populärt är ju att det redan i dag uppvisar flera av de kvalitéer som nu lyfts fram. En relativt låg bebyggelse och en blandning av olika boendeformer.

Vi Telefonplans vänner motsätter oss också rivningen av två villor i Hökmossens småstugeområde, varav den ena är grönklassad, dvs den bedöms vara särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Villorna kallas i folkmun för ”tjänstemannavillor”, eftersom de ofta beboddes av tjänstemän från LM Ericsson, medan arbetarna bodde i enplanshusen. Hökmossens småstugeområde är mindre känt än de större trädgårdsstäderna på andra platser i Stockholm, kanske för att området är mindre till ytan. Principen med egnahemsbygge av förfabricerade småstugor är dock densamma.

Sedan början på 1990-talet gäller restriktioner gäller för hur man får bygga om och bygga till småstugorna i Hökmossen. Staden har även genom informationskampanjer uppmanat ägarna att ”vara rädda om sina fina hus”.

För er som är nyfikna på Egnahemskommissionärens fortsatta arbete kan vi tipsa om att det går att följa på Facebook.

Vad händer med planförslaget för centrala Telefonplan?

Det korta svaret är – det är fortfarande oklart. Efter att behandlingen av samrådsredogörelsen sköts upp, först från den 24 oktober till den 7 november 2024 och sedan ytterligare en gång, är beskedet från Stadsbyggnadskontoret att de ännu inte har något fastställt datum för ställningstagande för centrala Telefonplan. Deras bästa gissning just nu är mars-april 2025.

Om Telefonplans vänner

Telefonplans vänner är en ideell förening. Vi samlar fakta, träffar politiker och försöker engagera fler. Vår ambition är att kunna bidra med konkreta förslag på hur området kring Telefonplan kan förtätas och förbättras. Med vårt alternativa planförslag kan centrala Telefonplan få 350-400 bostäder med bibehållen god närmiljö. Genom att vi tagit bort överdäckningen av tunnelbanan blir investeringskostnaderna lägre och projektet mindre komplicerat.

Stöd oss gärna genom att bli medlem.

Vill du engagera dig i Telefonplans vänner maila oss på kontakt@telefonplansvanner.com

Prenumerera

Ange din e-postadress för att få uppdateringar