Telefonplans Vänner

Allt fler grönområden privata

Privat område – så står det vid allt fler bostadsrättsföreningar gårdar. Eller så går det helt enkelt inte att komma in på gården. Föreningen kanske har satt upp ett staket eller så ligger gården i ett slutet kvarter med låst port.

Karin Grundström, professor vid Malmö universitet, som bland annat forskar om hur allmänningar och stråk kan bidra till rumslig rättvisa, menar att den här utvecklingen är ett problem.

I en intervju i tidningen Arkitekten berättar hon om sin forskning. Den visar att det finns ett stort behov av lättillgängliga platser som man delar med andra och där man känner sig välkommen.

Forskningen bygger på samtal med kommuninvånare i Malmö där allmänningar av hög kvalitet är ojämnt fördelade mellan olika stadsdelar och där förtätningstrycket gör att gemensamma rum försvinner.

Den utvecklingen känner vi alla igen, bland annat genom förslag på nya kvarter i grönområden kring Telefonplan.

Känslan av trygghet ökar

Samtidigt finns det förstås skäl till varför gårdar stängs av för andra än de boende. Det visar en avhandling från KTH av Eva Minoura, programansvarig arkitektur/kompetens vid Sveriges arkitekter .

I en föreläsning publicerad av Chalmers berättar hon om sin forskning och om hur tryggheten ökar hos de boende med tydligt avgränsade gårdar.

Samtidigt lyfter hon att den senaste tidens mode med maxad täthet inte alltid ger attraktiva gårdar. Hon menar att en bra gård tillhör bostaden, men att dagens fokus på att nå bostadsmålen gör att man glömt att gården har en funktion att fylla. Bostadsnära utevistelse är särskilt viktigt för dem som bor trångt, för familjer med barn och för människor med begränsad rörlighet.

Slutna gårdar minskar den biologisk mångfald

För människor kan alltså slutna gårdar öka trivseln. Något som även blivit ett säljargument för nya bostadsrätter, som till exempel i HSB:s marknadsföring av det nya kvarteret Diktafonen vid Telefonplan .

För vildbin och andra pollinatörer är det precis tvärtom. Det visar en studie från Lunds universitet.

Områden med slutna bostadsgårdar och höga hus har färre arter av vildbin än områden med radhus och villor, även när det finns stora grönytor mellan flerbostadshusen. Det berättar Anna Persson, en av forskarna bakom studien, i en intervju på Lunds universitets webbsida.

Forskarna tror att två saker spelar in, dels att höga hus och slutna gårdar utgör fysiska barriärer för insekter, dels att gröna miljöer i tätbebyggda områden ofta är väldigt torftiga. Det beror i sin tur på att gårdarna i flerfamiljsområden ofta sköts av en extern förvaltare. De är därför utformade för att vara enkla att sköta. I villaträdgårdar är variation av växtlighet större. Blandad bebyggelse kan därför vara bra för den biologiska mångfalden.

Samtidigt gäller att ju mer tätbefolkat ett område är, desto färre arter av både vildbin och blomflugor finns det, både i trädgårdarna och på bostadsgårdarna.

Gröna stråk – för djur och människor

När funkishusen i LM-staden byggdes i slutet av 1930-talet, prioriterades luft och ljus i bostaden. Husen placerade fritt i naturen med träd och bergknallar bevarade på grönytorna emellan.

Samma sak gäller för de smalhus och punkthus på Hägerstensåsen som blev inflyttningsklara 1939-1948 och som avgränsades från närliggande stadsdelar av ett bälte av naturmark.

Några gårdar som i kvartersstaden har husen dock inte. Det betyder att grönområdena faktiskt är deras gårdar. Även om alla har fritt tillträde till dem, människor och insekter, men också andra djur som fåglar, harar, rävar och rådjur.

Om dessa grönområdena bebyggs med kvartersstad enligt dagens nyurbana stadsbyggnadsideal minskar tillgången till allmän grönska. Både för att mark bebyggs och för att de nya husens gårdar bara blir tillgängliga för dem som bor i just den fastigheten.

Ett stort antal byggprojekt vid Telefonplan

Sammantaget pågår eller planeras ett stort antal byggprojekt på och kring Telefonplan, till exempel:

1. Utbyggnad av Midsommargården på naturmark inom riksintresset ,
2. Flerfamiljshus vid Pingstvägen på grönområde intill Lurparken  
3. Flerfamiljshus och studentbostäderna på grönområden och villatomter intill Mikrofonvägen. Ingick tidigare i planförslaget för centrala Telefonplan men beslut finns om att det ska brytas ut till eget planområde. Inget eget diarienummer när det här blogginlägget skrivs.
4. Bostäder och kontor på centrala Telefonplan. Projektet är senarelagt på grund av att många utredningar och ekonomiska överväganden behövs innan det kan bli av.
5. Överdäckningen av tunnelbanan för NCC:s kontor. Ingick i planförslaget för centrala Telefonplan 2016, men inte 2022. Blev ett eget planförslag 2024.
6. Kvarteret Klövern vid Tellusborgsvägen, som ersätter en riven byggnad där Engelska skolan hade lokaler som renoverades så sent som 2014, något vi berättat om tidigare.
7. Kvarteret Diktafonen i hörnet Telefonplan/Tellusgatan. HSB annonserar om säljstart 31 augusti.

Diktafonen byggs på en parkeringsplats, vilket är bra med tanke på att marken redan är hårdgjord. Samtidigt ökar förstås slitaget på och behovet av grönområden i närområdet med ökande antal invånare.

Vill du veta mer om planerade projekt gå in på Stockholm växer.

Om Telefonplans vänner

Telefonplans vänner är en politiskt obunden ideell förening. Vi samlar fakta, träffar politiker och försöker engagera fler. Vår ambition är att kunna bidra med konkreta förslag på hur området kring Telefonplan kan förtätas och förbättras.

Med vårt alternativa planförslag skulle centrala Telefonplan kunna få 350-400 bostäder med bibehållen god närmiljö. Genom att vi tagit bort överdäckningen av tunnelbanan blir investeringskostnaderna lägre och projektet mindre komplicerat.

Fler än 1 600 personer har skrivit på vår namninsamling som bland annat lyfter fram vikten av att värna kulturhistoriska värden och områdets unika karaktär.

Stöd oss gärna genom att bli medlem.

Vill du engagera dig i Telefonplans vänner maila oss på kontakt@telefonplansvanner.com