Telefonplans Vänner

Ekonomin viktigare än barnens utemiljö

Ekonomi är viktigare än barns utemiljö. Det anser i alla fall den politiska majoriteten: socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet, i Stockholms stads exploateringsnämnd. Vid sitt möte den 25 september sa de därför nej till Stockholm stads nya Lekvärdesriktlinjer – Utformning av förskole- och skolgårdar.

I stället godkände Exploateringsnämnden tjänsteutlåtandet från Exploateringskontoret. Sverigedemokraterna och Liberalerna reserverade sig mot beslutet. Centerpartiet och moderaterna anslöt sig till majoritetens linje.

Spricka inom S och V

Det som gör beslutet i Exploateringsnämnden extra uppseendeväckande är att det är det rödgröna styret i Stockholms stad som tagit fram riktlinjerna. De klubbades så sent som i juni i både utbildningsnämnden och förskolenämnden.

I ett pressmeddelande berättade Emilia Bjuggren (S), skolborgarråd och ordförande i utbildningsnämnden, och Alexandra Mattsson (V), förskole-, barn- och fritidsborgarråd och ordförande i förskolenämnden, stolt att nu skulle barnen få ta mer plats i staden. Gårdarna skulle bli bättre, grönare och roligare.

Enligt Alexandra Mattsson var det nu slut på så kallade utsläppsgårdar i förskolan, den typ av torftiga och trånga gårdar som BUMS, Barns utemiljö i staden, länge påtalat problemen med. Alla barn i Stockholm skulle i stället få bra förskolegårdar att leka och utvecklas på.

Emilia Bjuggren (S) menade att det var otroligt viktigt att barnens skolgårdar inte bara ska vara en plan av hård asfalt utan grön med naturliga material, växtlighet och zoner.

Men nu säger alltså deras partikamrater i Exploateringsnämnden med ordföranden Anders Österberg (S) i spetsen nej till riktlinjerna av ekonomiska skäl.

Det gör Exploateringsnämnden trots att det i Stockholms stads budget för 2025 står ”Stadsplaneringen ska ha ett barnperspektiv och främja barns tillgång till rörelse och lek och barnkonsekvensanalys ska vara en del av hela planeringsprocessen.” I budgeten står också att samtliga nämnder ska påbörja implementeringen av stadens nya lekvärdesriktlinjer för skol- och förskolegårdar.

Problemet: värdefull mark används av barn

Vad är det då som är så kontroversiellt med Lekvärdesriktlinjerna?

Det är ett ambitiöst material med genomgång av forskningen om barns lekmiljö och hur utemiljön påverkar barnens mående och utveckling. Ett faktum som även Exploateringskontoret lyfter fram i sitt tjänsteutlåtande.

Det man framför allt vänder sig mot är i stället bilagan med ett beräkningsverktyg för ”Lekytefaktorn”.

Beräkningsverktyget ska tydliggöra om den planerade gården uppfyller riktlinjerna eller inte,. Bland annat ska friytan anges, eftersom den enligt riktlinjerna ”är den enskilt mest avgörande förutsättningen för att främja lekvärden på gården”. Det handlar enligt riktlinjerna både om att ha en tillräckligt stor sammanhängande yta och tillräckligt många kvm/barn. Utgångspunkten är att friytan på förskolegårdar ska vara minst 3 000 kvm och på skolgårdar minst 10 000 kvm, med minst 20 kvm/barn vid förskolor och minst 15 kvm/elev vid skolor.

Enligt Exploateringskontorets tjänsteutlåtande, som Exploateringsnämnden alltså godkände som sitt remissvar, innebär ”Lekvärdesriktlinjerna en risk att en stor del av exploateringsprojekten inte längre kan bära sina egna investeringsutgifter om en mindre andel byggbar mark kan användas för bostäder och generera inkomster”.

Få barn föds och barnfamiljerna flyttar från Stockholm

Sedan en tid tillbaka har medierna rapporterat om det låga barnafödandet. Enligt SCB ligger snittet nu på 1,43 barn per kvinna, vilket är den lägsta siffran som hittills har uppmätts i Sverige.  I Stockholm är snittet ännu lägre 1,33 barn per kvinna.   

Och det är inte nog med det, de barn som ändå föds tillhör den åldersgrupp som tillsammans med sina föräldrar oftast lämnar staden. Under 2024 hade förskolebarn och lågstadiebarn i åldern 0–9 år en nettoutflyttning på 3 055 personer. Personer i åldern 31–45 år hade en nettoutflyttning på 4 797 personer.

Oftast förklaras utflyttningen med bristen på större bostäder och på de höga bostadskostnaderna i Stockholm. Mäklarsamfundet har till exempel räknat på vad en barnfamilj kan spara på att flytta.

Samtidigt spelar förstås även boendemiljön in – att både bostaden och dess omgivningar är barnvänliga och att både förskolor och skolor har gårdar där det känns bra att lämna sina barn.

Har vi råd med barnen?

Stockholm har en av de lägsta demografiska försörjningskvoterna i Sverige. Och det är bra för vår ekonomi!

Den demografiska försörjningskvoten är nämligen ett mått som visar hur många personer det finns utanför den arbetsföra befolkningen jämfört med personer i arbetsför ålder (20–64 år).

Om kvoten är högre än 100 är det fler som ska försörjas än som försörjer (i alla fall i teorin, siffrorna är lite ungefärliga). Om kvoten är under 100 betyder det att det är fler som försörjer.

I Stockholm är den demografiska försörjningskvoten 59,3. I Dorotea, en av kommunerna med högst demografisk försörjningskvot, är motsvarande siffra 113,6.

Samtidigt har boende i Stockholmsregionen Sveriges högsta genomsnittslöner.

Vi borde alltså ha råd att satsa på våra yngsta medborgare.

Ompröva förutsättningar för bostadsbyggande och stadsutveckling

I sitt tjänsteutlåtande skriver Exploateringskontoret också ”Alternativt skulle staden kunna tänkas ompröva andra förutsättningar för bostadsbyggande och stadsutveckling”.

Enligt kontoret skulle det då erfordras genomgripande förändringar i kommunfullmäktiges direktiv och styrdokument.

En förändring som säkert skulle välkomnas av många!

Och kanske är en omsvängning faktiskt på gång. I alla fall inom vissa av de partier som tidigare förespråkat snabb förtätning. I en intervju i tisdagens DN säger oppositionsborgarråd Christofer Fjellner (M) att moderaterna vill spara mer grönområden i Stockholm och även ompröva målet om 140 000 nya bostäder till år 2035. Detta med anledning av att prognoserna om befolkningstillväxt har skrivits ned (något vi berättat om tidigare).

Karin Wanngård (S), finansborgarråd, menar å sin sida att det vore förödande att dra i handbromsen för planprocesserna i Stockholm och att stockholmarna kommer få betala för det i form av avstannad tillväxt och sämre möjligheter att bo i staden.

Hon antyder också att medborgarna inte vet sitt eget bästa ”Jag har också en extremt stor förståelse för att människor inte gillar förändring. Men när huset står där och nya grannar är på plats så blir det bra”.

Men Karin Wanngård har å andra sidan aviserat sin avgång inför nästa val. Kanske efterträds hon av Emilia Bjuggren som nyligen meddelat hon tackat ja till nomineringen att bli Stockholms framtida finansborgarråd.

Vi får se hur det går. Vi i Telefonplans vänner fortsätter att försöka påverka politiken för att få till nya bostäder med bibehållen god närmiljö.

Ett stort antal byggprojekt vid Telefonplan

Sammantaget pågår eller planeras ett stort antal byggprojekt på och kring Telefonplan, till exempel:

1. Utbyggnad av Midsommargården på naturmark inom riksintresset ,
2. Flerfamiljshus vid Pingstvägen på grönområde intill Lurparken  
3. Flerfamiljshus och studentbostäderna på grönområden och villatomter intill Mikrofonvägen. Ingick tidigare i planförslaget för centrala Telefonplan men beslut finns om att det ska brytas ut till eget planområde. Inget eget diarienummer när det här blogginlägget skrivs.
4. Bostäder och kontor på centrala Telefonplan. Projektet är senarelagt på grund av att många utredningar och ekonomiska överväganden behövs innan det kan bli av.
5. Överdäckningen av tunnelbanan för NCC:s kontor. Ingick i planförslaget för centrala Telefonplan 2016, men inte 2022. Blev ett eget planförslag 2024.
6. Kvarteret Klövern vid Tellusborgsvägen, som ersätter en riven byggnad där Engelska skolan hade lokaler som renoverades så sent som 2014, något vi berättat om tidigare.
7. HSB kvarteret Diktafonen i hörnet Telefonplan/Tellusgatan.

Diktafonen byggs på en parkeringsplats, vilket är bra med tanke på att marken redan är hårdgjord. Samtidigt ökar förstås slitaget på och behovet av grönområden i närområdet med ökande antal invånare.

Vill du veta mer om planerade projekt gå in på Stockholm växer.

Om Telefonplans vänner

Telefonplans vänner är en politiskt obunden ideell förening. Vi samlar fakta, träffar politiker och försöker engagera fler. Vår ambition är att kunna bidra med konkreta förslag på hur området kring Telefonplan kan förtätas och förbättras.

Med vårt alternativa planförslag skulle centrala Telefonplan kunna få 350-400 bostäder med bibehållen god närmiljö. Genom att vi tagit bort överdäckningen av tunnelbanan blir investeringskostnaderna lägre och projektet mindre komplicerat.

Fler än 1 600 personer har skrivit på vår namninsamling som bland annat lyfter fram vikten av att värna kulturhistoriska värden och områdets unika karaktär.

Stöd oss gärna genom att bli medlem.

Vill du engagera dig i Telefonplans vänner maila oss på kontakt@telefonplansvanner.com