Färre har råd med nybyggda bostäder
Ett argument som ofta används för att motivera dagens höga täthet i nyproduktionen är att det behövs fler bostäder. Och det är sant. För trotts att Boverket skrivit ned sin prognos beräknas behovet ändå vara ca 23 700 bostäder/år i Stockholmsregionen.
Men vad händer om de nya bostäderna som byggs är för dyra? Det har region Stockholm räknat på i rapporten Studie av efterfrågan på nya bostäder – Stockholms län 2024.
Rapporten bygger på en enkät där man frågat ett boende i Stockholmsregionen om de kan tänka sig att flytta inom de närmaste fem åren. De som svarade ja fick sedan frågan om vilken bostadstyp de önskar och om de vill bo nyproducerat eller inte.
Därefter har man beräknat hur många hushåll som har ekonomiska förutsättningar att finansiera en nybyggd bostad, om det är det man önskar sig. Antalet man kommer fram till motsvarar en efterfrågan på 13 600 nybyggda bostäder/år i hela Stockholmsregionen, bostadsrätt, småhus eller hyresrätt sammantaget. Det är en minskning med 1500 bostäder sedan regionens senaste studie från 2020.
Hur många hushåll som har råd med en ny bostad påverkar självklart byggbolagens vilja att producera dem. Eller som Exploateringskontoret konstaterade i ett tjänsteutlåtande som var uppe till behandling i november 2024 ”Inga nya bostäder byggs, oavsett upplåtelseform, utan att det finns en efterfrågan där hushållen både kan och vill betala för nybyggda bostäder.” Något som vi berättat om i ett tidigare blogginlägg.
Seriellt byggande ger lägre hyra
I region Stockholms rapport har man även räknat på hur olika bostadspolitiska åtgärder skulle kunna påverka efterfrågan på nya bostäder. Till exempel skulle förändringar i amorteringskrav eller återinfört investeringsstöd kunna öka efterfrågan.
Ett annan sätt att ge fler hushåll möjlighet att få den bostad de önskar är förstås att helt enkelt bygga billigare bostäder. En sådan satsning är Stockholmshusen som byggs i regi av Stockholms Allmännyttiga bostadsbolag. I dem beräknas hyrorna bli ca 20 % lägre än i andra nyproducerade bostadshus. Byggkostnaderna minskar bland annat genom upprepad gestaltningen, seriellt byggande och överlappande processer.
Seriellt byggande är dock inget nytt. Redan på 1930-talet experimenterade byggmästaren Olle Engkvist med seriebyggda hus för att skapa billigare bostäder. Åren 1938–1940 användes metoden för att snabbt producera cirka 1000 lägenheter i LM-staden intill centrala Telefonplan. Ett bostadsområde som numera är klassat som riksintresse.
I samklang med Stockholms byggnadstradition
Enligt webbsidan Stockholm växer är Stockholmhusen ”välritade hus med stor omsorg om detaljer”. Man skriver också att Stockholmshusen alltid byggs i samklang med Stockholms byggnadstradition, med höga krav på hållbarhet och effektiv energiförsörjning.
Den samhällsintresserade undrar förstås varför ovanstående inte gäller alla nya bostadshus i Stockholm? Stockholmshusen är ju trots allt ganska få. En siffra som angetts är att det ska byggas 4 100 hyresrätter fram till 2028 i Stockholmshus. Det motsvarar ca 3 % av de 140 000 bostäder som enligt staden ska byggas fram till 2030. Möjligen blir det något fler genom det beslut om markanvisningar för 1 600 lägenheter som skedde i december 2024, men det är fortfarande väldigt få jämfört med totalen.
Telefonplans vänners alternativa plan för centrala Telefonplan
Men åter till centrala Telefonplan. Där är det lätt att tänka att några kvarter med Stockholmshus på ett elegant sätt skulle ha kunnat knyta ihop förra seklets folkhemsbygge LM-staden med nutida bostadsambitioner. Men det är inte aktuellt, markanvisningarna redan är utdelade till privata aktörer.
Trots det borde det ändå vara möjligt att både bygga billigare bostäder och förskona riksintresset LM-staden från skuggverkan av skyskrapor. För att visa hur det skulle kunna se ut har Telefonplans vänner tagit fram ett alternativa planförslag. Ett förslag som skulle ge 350-400 bostäder med bevarad god närmiljö. Genom att vi slopat överdäckningen av tunnelbanan minskar investeringskostnaderna, som annars skulle bli så höga att det enligt staden krävs skyskrapor för att få ekonomin i projektet att gå ihop. Det bygger på att staden i sin prissättning på mark utgår från bruttoarean för alla våningsplan.
När skyskraporna utgår blir det även billigare att bygga de nya bostäderna eftersom kostnaden per ytenhet är lägre i hus på max tio våningar än i dem som är högre.
Flerbostadshus med småhuskvaliteter kan ersätta villadrömmen
Som avslutning vill vi bara nämna att självbygge kan vara ett sätt att minska kostnaderna för nya bostäder. Den möjligheten är något som Egnahemskommissionären fått i uppdrag att undersöka, se vårt senaste blogginlägg om trädgårdsstäder.
I det inlägget berättade vi också om det ökade intresset för småhus. Något som bekräftas i Stockholmsregionens rapport som även undersökt om ”småhusdrömmen kan tillgodoses genom flerbostadshus med småhuskvaliteter”. Det visade det sig vara en reell möjlighet. Många av hushållen som önskade bo i småhus skulle nämligen kunna tänka sig att bo i ”väl utformade flerbostadshuslägenheter där kvaliteter så som egen ingång, liten täppa, liten insyn och något mer generösa ytor tillgodoses”. En beskrivning som ju stämmer väl in på tät trädgårdsstad.
Vad händer med planförslaget för centrala Telefonplan?
Det korta svaret är – det är fortfarande oklart. Efter att behandlingen av samrådsredogörelsen sköts upp, först från den 24 oktober till den 7 november 2024 och sedan ytterligare en gång, är beskedet från Stadsbyggnadskontoret att de ännu inte har något fastställt datum för ställningstagande för centrala Telefonplan. Deras bästa gissning just nu är mars-april 2025.
Om Telefonplans vänner
Telefonplans vänner är en ideell förening. Vi samlar fakta, träffar politiker och försöker engagera fler. Vår ambition är att kunna bidra med konkreta förslag på hur området kring Telefonplan kan förtätas och förbättras.
Stöd oss gärna genom att bli medlem.
Vill du engagera dig i Telefonplans vänner maila oss på kontakt@telefonplansvanner.com
Telefonplans Vänner 