Fragmenterad infrastruktur gör cykling riskabel

I förra veckan höll Trafikverket pressträff om ett förslag till ny nationell plan för transportinfrastruktur

Planen handlar framför allt om hur statliga vägar och järnvägar, farleder och slussar ska underhållas och utvecklas (vilka vägar som är statliga kan du se här och hur du tolkar kartan kan du se här).

En del av de statliga pengarna kan också användas, eller har använts, till regionala infrastruktursatsningar som till exempel tunnelbanan till Älvsjö och byggandet av gång- och cykelvägar.

Att gå eller cykla kan bidra till de transportpolitiska målen – men många skadas

Gång och cykling, eller aktiva transporter som de också kallas, prioriteras av staten för att de anses kunna kan bidra till att de transportpolitiska målen uppfylls .

Tyvärr bedömer Riksrevisionen, som har granskat regeringens, Trafikverkets och Transportstyrelsens arbete, att insatserna inte har varit effektiva. De menar bland annat att onödigt många cyklister skadas allvarligt på grund av bristande trafiksäkerhet.

Och just trafiksäkerheten är ett problem. Cyklister utgör den största gruppen allvarligt skadade i vägtrafiken i Sverige, om man undantar fallolyckor bland de som går. Samma sak gäller i Stockholm. Av de allvarligt skadade trafikanterna år 2023 var 52 % fotgängare och 37 % cyklister.

Och det var inte främst för att de blev påkörda av motorfordon som cyklister och fotgängare skadades. Vanligast är singelolyckor. Cirka 80 procent av de cyklister som skadas allvarligt i Sverige och nästan hälften av de som omkommer gör det vid en singelolycka.

Äldres mobilitet minskar

Riksrevisionen menar att cykelinfrastrukturen inte är tillräckligt sammanhängande. Det kan nog alla som cyklat runt Telefonplan skriva under på.

Ibland finns det cykelbana, ibland inte. Ibland är den dubbelriktade cykelbanan så smal att två cyklar inte kan mötas. Det gör att en del cyklister väljer att cykla på trottoaren med ökad risk för krock med fotgängare. Var tionde kollision mellan fotgängare och cyklister i Sverige sker på gångbana eller trottoar.

Samtidigt är kollisionsolyckorna mellan fotgängare och cyklister relativt få, men äldre är överrepresenterade vid de olyckor som ändå sker. Detta trots att äldre fotgängare oftare går på ”rätt” yta på gång- och cykelvägar, jämfört yngre personer.

Det är också så att de olyckor som inträffar generellt leder till allvarligare konsekvenser för äldre trafikanten än för yngre. Ungefär 1 % av fotgängarna som skadas i trafiken, skadades till följd av kollisioner med cyklister (år 2009-2013). Av dem var 26 % äldre (65-84 år).

Det finns även vissa utmaningar med satsningen på gemensamma gång- och cykelvägar. Enligt en rapport framtagen av konsultföretaget Trivector på uppdrag av Trafikverket förknippar många fotgängare cyklister på gemensamma gång- och cykelvägar med otrygghet och en upplevd säkerhetsrisk. Särskilt äldre fotgängare känner otrygghet.  

Det här påverkar de äldre som kan begränsa sin mobilitet i tid och rum, till exempel genom att avstå från att gå eller genom att välja andra färdvägar eller tider.  

Vinsterna av förtätningen överdrivs

Trots bristerna i infrastruktur cyklar människor i storstäderna mer än genomsnittet. Men inte i den omfattning som det ibland framställs som.

Enligt Trafikverket utgörs bara ungefär en fjärdedel av personkilometerna av arbets- och skolresor. Det är för de resorna som regional spårtrafik, buss och cykel i stor utsträckning används. Resten, det vill säga huvuddelen av alla inrikes persontransporter, består av olika typer av fritidsresor, exempelvis inköps-, service- och besöksresor.

Så även om speciellt gång, men även cykling, står för en stor andel av resorna, så står de ändå för en liten andel av persontransportarbetet eftersom de i genomsnitt är korta sträckor som människor går eller cyklar. Enligt cykelbokslutet 2023 ser cykelresorna dessutom ut att minska.

Vi har tidigare berättat om rapporten från Chalmers, BTH (Blekinge Tekniska Högskola) och SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), men den förtjänar att lyftas igen. Den visar att planerare och politiker drar för stora växlar på de hållbarhetsvinster som förtätning kan leda till då det framförallt är koldioxidutsläppen vid arbetspendlingen som minskar i täta städer, men inte vid andra resor.

Samtidigt gäller att flera av de andra argumenten som används för att motivera dagens förtätning saknar stöd i den vetenskapliga forskningen. Tvärtemot vad planerare och politiker påstår så har förtätning negativa effekter på den sociala sammanhållningen, på livskvalitet och människors hälsa samt på biodiversitet och mikroklimat.

Planerare och politiker är helt enkelt överoptimistiska vad gäller förtätningens positiva effekter samtidigt som de förbiser dess negativa effekter. 

Kombinera satsningar på infrastruktur med skydd av stadsnära natur

Hur kan man då bygga bättre bostadsområden? Det har forskare vid Gävle universitet och Kungliga Vetenskapsakademien funderat på. De har undersökt vilket transportslag människor väljer för olika ändamål.

Analysen visar att aktivt resande, gång eller cykel, dominerade endast inom 1,5 km. Samtidigt varierade avstånden till platser för ”positiva upplevelser” från 1,5 km till 5 km. För stadsbor kan dessa positiva upplevelser till exempel handla om naturupplevelser.

Forskarna menar därför att utvecklingen av infrastruktur som gynnar aktiva resor för korta till måttliga avstånd behöver kombineras med ökad miljömässig mångfald nära där människor bor. Det gör det viktigt att skydda stadsnära natur.

Som komplement till riktlinjen som rekommenderar tillgång till minst en hektar natur inom 300 m från bostäder (3+30+300-principen som vi skrivit om tidigare) skulle en rekommendation kunna vara tillgång till större naturområden inom 1,5 km .

Ett stort antal byggprojekt vid Telefonplan

Sammantaget pågår eller planeras ett stort antal byggprojekt på och kring Telefonplan, till exempel:

  1. Utbyggnad av Midsommargården på naturmark inom riksintresset ,
  2. Flerfamiljshus vid Pingstvägen på grönområde intill Lurparken  
  3. Flerfamiljshus och studentbostäderna på grönområden och villatomter intill Mikrofonvägen. Ingick tidigare i planförslaget för centrala Telefonplan men beslut finns om att det ska brytas ut till eget planområde. Inget eget diarienummer när det här blogginlägget skrivs.
  4. Bostäder och kontor på centrala Telefonplan. Projektet är senarelagt på grund av att många utredningar och ekonomiska överväganden behövs innan det kan bli av.
  5. Överdäckningen av tunnelbanan för NCC:s kontor. Ingick i planförslaget för centrala Telefonplan 2016, men inte 2022. Blev ett eget planförslag 2024.
  6. Kvarteret Klövern vid Tellusborgsvägen, som ersätter en riven byggnad där Engelska skolan hade lokaler som renoverades så sent som 2014, något vi berättat om tidigare.
  7. HSB kvarteret Diktafonen i hörnet Telefonplan/Tellusgatan.

Diktafonen byggs på en parkeringsplats, vilket är bra med tanke på att marken redan är hårdgjord. Samtidigt ökar förstås slitaget på och behovet av grönområden i närområdet med ökande antal invånare.

Vill du veta mer om planerade projekt gå in på Stockholm växer.

Om Telefonplans vänner

Telefonplans vänner är en politiskt obunden ideell förening. Vi samlar fakta, träffar politiker och försöker engagera fler. Vår ambition är att kunna bidra med konkreta förslag på hur området kring Telefonplan kan förtätas och förbättras.

Med vårt alternativa planförslag skulle centrala Telefonplan kunna få 350-400 bostäder med bibehållen god närmiljö. Genom att vi tagit bort överdäckningen av tunnelbanan blir investeringskostnaderna lägre och projektet mindre komplicerat.

Fler än 1 600 personer har skrivit på vår namninsamling som bland annat lyfter fram vikten av att värna kulturhistoriska värden och områdets unika karaktär.

Stöd oss gärna genom att bli medlem.

Vill du engagera dig i Telefonplans vänner maila oss på kontakt@telefonplansvanner.com

Prenumerera

Ange din e-postadress för att få uppdateringar