Går det att bygga bort segregationen?

Går det, och är det i så fall bra, att använda stadsplanering för att komma till rätta med social segregation och utsatta områden? Det är en fråga som diskuterats i starka ordalag på senare tid.

Det började med ett förslag från en arbetsgrupp under socialdemokraterna process för att ta fram ett nytt partiprogram. Punkten Inför investeringsstöd och/eller statliga kreditgarantier för billiga i hyresrätter i socioekonomiskt starka områden fick Jimmy Åkesson att i sitt Almedalstal prata om tvångsblandning.

Här vill vi understryka att Telefonplans vänner är partipolitiskt obundna. Vi har inga förslag kring integrationsfrågan. Vårt fokus är att det ska bli en bra boendemiljö vid Telefonplan. Att vi tar upp debatten här i bloggen beror på att den också handlar om exploatering av grönområden och rivning av villor.

Helt olika resultat

I socialdemokraternas partiprogrammet, som antogs på stämman i slutet maj, har formuleringen tonats ned till samhällsplanering som i alla delar motverkar segregation, särskilt på bostadsområdet. Men ordväxlingen har ändå fortsatt med utspel om bland annat tvångssegregering och hittepå.

I slutet av maj gav sig även Hyresgästföreningen in i debatten. I rapporten Sveriges bästa villaområden använde de social segregering som ett av ohållbarhetskriterierna för att bedöma vilka villaområden som är lämpligast att förtäta. I en debattartikel uppgav föreningen sedan utifrån resultaten i rapporten att nästan hälften av villaägarna är mer eller mindre positiva till förtätning.

I början av november svarade Villaägarna genom att publicera rapporten Förtätning i villaområden 2025. Enligt dem är 85 procent av villaägarna ganska eller mycket negativa till att villor rivs för att ge plats för flerbostadshus.

Både Hyresgästföreningen och Villaägarna bygger sina påståenden på enkäter som de skickat ut till villaägare.

Hur har de två intresseorganisationerna ändå lyckats komma fram till så diametralt olika resultat?

Som man frågar får man svar

Hyresgästföreningen har ställt sina frågor till 200 ägare av centralt belägna villor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Villaägarna har frågat alla sina medlemmar och fått svar från 12 543. Flest svar har de fått från villaägare i Stockholmsområdet.

Även frågorna i enkäterna skiljer sig åt.   

Hyresgästföreningen har undersökt hur villaägarna ställer sig till påståendet ”Det behövs fler lägenheter i mitt närområde”. Det instämmer 25 procent helt eller delvis i. Den siffran har man sedan slagit ihop med de 20 procent som är neutrala, för att i debattartikeln sedan påstå att nästan hälften av villaägarna är mer eller mindre för förtätning. Att 50 procent är emot, nämns inte. Med ovanstående logik, men genom att i stället lägga ihop de som är emot med de som är neutrala, skulle man därför lika gärna kunna säga att 70 procent är mer eller mindre emot förtätning.

Dessutom är närområde som bekant ett ganska diffust begrepp. Hade motsvarande fråga ställts till villaägare som är medlemmar i Telefonplans vänner hade mycket väl 100 % kunnat instämma i att det behövs fler lägenheter i närområdet. Telefonplans vänner tycker ju att det ska byggas på centrala Telefonplan, en plats som nog får betraktas som småstugeområdets närområde.

Villaägarföreningen har å sin sida stället frågat ”Vad anser du om att villor rivs för att ge plats för flerbostadshus?”. Det är 85 procent av villaägarna ganska eller mycket negativa till. Man har också frågat vad villaägarna tycker om att parker och grönområden används för ny bebyggelse. Det är 90 procent mycket eller ganska negativa till.

Om vi även här skulle dra parallellen till Telefonplans vänner så är ju föreningen emot både rivning av villor och bebyggelse på grönområden, men ser gärna att det byggs på hårdgjorda ytor som busstorg och parkeringsplatser.

I Hyresgästföreningens undersökning har villaägarna även fått ta ställning till påståendet ”När det är dags att sälja mitt hus, kan jag tänka mig att sälja hela tomten till ett högre pris om någon vill riva och bygga lägenheter”. Det svarade 22 procent ja till, något som lyfts i debattartikeln som ett tecken på att det finns en reformvilja i villa-Sverige.

Att hela 66 procent säger nej nämns inte. Detta trots att det i vår tid, som ofta anses ganska självcentrerad, är anmärkningsvärt att så många kan tänka sig att göra ekonomiska avkall vid försäljningen av sin villa av omtanke om sina grannar och om områdets karaktär.

Nästa år är det val

I september 2026 är det val och debatten kommer med stor sannolikhet att fortsätta. Villaägare är en viktig väljargrupp. Som vi berättat om tidigare gick moderaterna nyligen ut och sa att de vill spara fler grönområden. Ni som följer oss på Facebook vet att Liberalerna säger samma sak. Läs gärna vårt debattsvar. Även socialdemokraterna verkar ha svängt i frågan. I en intervju med EFN sa Lawen Redar, integrationspolitisk talesperson (S), nyligen ”det är radhusbygge och villabygge som vi vill se”.

Hur det här kommer påverka Telefonplansområdet och övrig stadsutvecklingsprojekt i Stockholm vet vi inte ännu, men i början på 2026 ska vi försöka ta reda på det. Skriv redan nu in den 19 januari i kalendern. Då ordnar Telefonplans vänner ett Öppet möte. Mer information kommer.

Ett stort antal byggprojekt vid Telefonplan

Sammantaget pågår eller planeras ett stort antal byggprojekt på och kring Telefonplan, till exempel:

  1. Utbyggnad av Midsommargården på naturmark inom riksintresset. Förenklat granskningsförfarande vilket innebär att bara sakägare underrättas (vilket om vi har förstått kommer ske i närtid). Även andra har förstås rätt att lämna ett yttrande, något som och sedan i förlängningen är ett av kraven för att kunna överklaga.
  2. Flerfamiljshus vid Pingstvägen på grönområde intill Lurparken. Har nu fått markanvisning och diarienummer 2025-13127 som kan användas vid sökning i Bygg- och plantjänsten.  
  3. Flerfamiljshus och studentbostäderna på grönområden och villatomter intill Mikrofonvägen. Ingick tidigare i planförslaget för centrala Telefonplan men beslut finns om att det ska brytas ut till eget planområde. Inget eget diarienummer när det här blogginlägget skrivs.
  4. Bostäder och kontor på centrala Telefonplan. Projektet är senarelagt på grund av att många utredningar och ekonomiska överväganden behövs innan det kan bli av.
  5. Överdäckningen av tunnelbanan för NCC:s kontor. Ingick i planförslaget för centrala Telefonplan 2016, men inte 2022. Blev ett eget planförslag 2024.
  6. Kvarteret Klövern vid Tellusborgsvägen, som ersätter en riven byggnad där Engelska skolan hade lokaler som renoverades så sent som 2014, något vi berättat om tidigare.
  7. HSB kvarteret Diktafonen i hörnet Telefonplan/Tellusgatan.

Diktafonen byggs på en parkeringsplats, vilket är bra med tanke på att marken redan är hårdgjord. Samtidigt ökar förstås slitaget på och behovet av grönområden i närområdet med ökande antal invånare.

Vill du veta mer om planerade projekt gå in på Stockholm växer.

Om Telefonplans vänner

Telefonplans vänner är en partipolitiskt obunden ideell förening. Vi samlar fakta, träffar politiker och försöker engagera fler. Vår ambition är att kunna bidra med konkreta förslag på hur området kring Telefonplan kan förtätas och förbättras.

Med vårt alternativa planförslag skulle centrala Telefonplan kunna få 350-400 bostäder med bibehållen god närmiljö. Genom att vi tagit bort överdäckningen av tunnelbanan blir investeringskostnaderna lägre och projektet mindre komplicerat.

Fler än 1 600 personer har skrivit på vår namninsamling som bland annat lyfter fram vikten av att värna kulturhistoriska värden och områdets unika karaktär.

Stöd oss gärna genom att bli medlem.

Vill du engagera dig i Telefonplans vänner maila oss på kontakt@telefonplansvanner.com

Prenumerera

Ange din e-postadress för att få uppdateringar