Telefonplans Vänner

Torftig utemiljö utmaning för barnfamiljer

Hur fungerar dagens stadsbyggnadsideal med fokus på täta städer för barnfamiljer? Det har forskare från Stockholms och Uppsala universitet undersökt. I rapporten Hållbara vertikala barndomar? Familjers lägenhetsboende och barns mobilitet beskriver de hur barns möjligheter till lek, rörelse och självständighet påverkas av att växa upp i tät stadsmiljö.

En slutsats de drar är att ”som dessa planeringsideal faller ut i den byggda miljön, tenderar de att inte resultera i barn- och familjeorienterade stadslandskap”.

Forskarna menar också att de kompakta, täta bostadsområden som blir resultatet av planeringen bara bygger på idéer om teknisk- och miljömässig hållbarhet. Ingen hänsyn tas till hållbarhet utifrån ett vardagslivsperspektiv.

Den viktiga vardagsmiljön

Forskarna har intervjuat barnfamiljer i tre bostadsområden i Uppsala. Två av dem, Industristaden och Östra Sala backe, har byggts och byggs (förtätningen pågår fortfarande) i befintlig stadsstruktur. Östra Sala backe ligger ungefär 2 kilometer utanför Uppsalas stadskärnan, mellan två befintliga äldre bostadsområden. Industristaden är planerad som en förlängning av den befintliga stadskärnan på tidigare industrimark. Båda är täta områden där flerbostadshus på mellan 7 och 10 våningar dominerar.

På många sätt påminner de om de bostäder som byggts och planeras i vårt närområde, även om husen på vissa platser nära oss är, eller planeras bli, ännu högre.

Den viktiga vardagsmiljön

Torftig och grå, så beskriver de intervjuade Uppsalafamiljerna sina bostadsområdens fysiska miljö. Inte tillräckligt grön och med för mycket trafik är andra omdömen. Flera intervjupersoner lyfter också fram att de få större parker som finns i närområdet är hårt belastad av de boende och ibland även av förskolorna i området.

För många familjer i Industristaden och Östra Sala backe är den dagliga utevistelsen begränsad, främst på grund av att det saknas närliggande lek- och parkytor. Att vistas utomhus blir därmed ett projekt som tar för mycket tid.

Just den här bristen på lekmiljöer nära bostaden lyfts fram som ett problem av rapportförfattarna. Enligt dem krävs inte lekparker eller särskilt iordningsställda barnmiljöer. Det som behövs är en varierad, tillgänglig och grön miljö som gör det möjligt att gå, cykla och interagera med platser som en del av att förflytta sig i vardagen.

De menar också att för barnfamiljer är vardagslivets schema så fullt att om utevistelsen ska bli genomförbar så krävs det att det är enkelt, nära och går att genomföra på de platser där familjerna ändå rör sig.

Utomhusvistelse efter förskolan påverkar framtida fysisk aktivitet

För att kompensera för det egna områdets brister uppger många familjer i Industristaden och Östra Sala backe att de åker någon annanstans på helgerna. Det kan vara till andra områden, till fritidshus, till grönområden eller för andra nöjen utanför området.

Men räcker det att åka iväg på helgen? Hur påverkar det barnen att det inte går att leka en stund på vägen hem utan att föräldern för den skull ska behöva planera in en omväg? Har det några långsiktiga effekter för barnen att det är så svårt att få till en daglig utomhusvistelse i vardagen?

Den senare frågan har finska forskare sökt svaret på. De har undersökt hur fysisk aktivitet i småbarnsåldern påverkar hur aktiva barn är när de går i låg- och mellanstadiet (i åldern 7–11 år).

Det de kom fram till var att barn som deltog i flera sporter under tidig barndom var mer fysisk aktiva än andra barn. En sport räckte inte, det hade ingen effekt alls. Det hade däremot utomhusvistelse. Barn som var utomhus minst 30 minuter efter förskoledagen på vardagar var mer fysisk aktiva när de gick i låg- och mellanstadiet.

Drömmer om att bo i villa

Med tanke på den torftiga utomhusmiljön och hur det påverkar livet med barn är det kanske inte så konstigt att de boendet i både Industristaden och Östra Sala backe uppger att de så småningom vill söka sig vidare till andra, mer gröna områden.

Enligt rapporten beskriver många av föräldrarna sitt boende som “tillfälligt”, att planen bara är att mellanlanda. Önskan om en egen trädgård och grönare omgivningar anges oftast som en stor anledning.

Kanske är det ett av skälen till att JM nämner 40-talsvillorna i Hökmossen i sin reklam för nya bostadsrätter vid Telefonplan? Något vi berättat om i ett tidigare blogginlägg.

Även forskningen som ligger till grund för rapporten Hållbara vertikala barndomar? har vi skrivit om tidigare. Detta efter att de tre forskarna bakom rapporten intervjuats av SLU:s tankesmedja Movium.

Då sa de bland annat ”Idag diskuteras bebyggelseutveckling och barns minskade fysiska aktivitet som två separata saker. Det är hög tid att på allvar uppmärksamma hur förtätningen påverkar barns liv och mående”.

Och det kan man ju verkligen hålla med om!

Byggprojekten vid Telefonplan

Sammantaget pågår eller planeras ett stort antal byggprojekt på och kring Telefonplan. I Lägesuppdateringen som visades vid Telefonplans vänners Öppna möte den 19 januari finns planerade och pågående projekt i telefonplansområdet markerade. Mer information om de enskilda projekten hittar du via länkarna nedan.

1. Utbyggnaden av Midsommargården. Tiden för att lämna synpunkter på förslaget gick ut 20 januari 2026. Här kan du ta del av Telefonplans vänners yttrande. Nästa steg i planprocessen är att en samrådsredogörelse presenteras.
2. Flerfamiljshus vid Pingstvägen på grönområde intill Lurparken. Beslut om markanvisning på Exploateringsnämndens möte i september 2025. Planbesked skickades till byggbolaget i november 2025. Innebär troligen att planarbetet har påbörjats. Diarienummer 2025-13127 kan användas vid sökning i Bygg- och plantjänsten. På ungefär samma plats, Pingstvägen 45, har det dykt upp ännu ett planärende med diarienummer 2025-18040. Inga dokument är ännu publicerade, men planärendet är en punkt på stadsbyggnadsnämndens möte 26 mars.
3. Flerfamiljshus och studentbostäderna på grönområden och villatomter intill Mikrofonvägen. Ingick tidigare i planförslaget för centrala Telefonplan men beslut finns om att det ska brytas ut till eget planområde. Inget eget diarienummer när det här blogginlägget skrivs.
4. Bostäder och kontor på centrala Telefonplan. Projektet är senarelagt på grund av att många utredningar och ekonomiska överväganden behövs innan det kan bli av.
5. Överdäckningen av tunnelbanan för NCC:s kontor. Ingick i planförslaget för centrala Telefonplan 2016, men inte 2022. Blev ett eget planförslag 2024.
6. Kvarteret Klövern vid Tellusborgsvägen, som ersätter en riven byggnad där Engelska skolan hade lokaler som renoverades så sent som 2014, något vi berättat om tidigare.
7. HSB kvarteret Diktafonen i hörnet Telefonplan/Tellusgatan.

Vill du veta mer om planerade projekt gå in på Stockholm växer.

Om Telefonplans vänner

Telefonplans vänner är en partipolitiskt obunden ideell förening. Vi samlar fakta, träffar politiker och försöker engagera fler. Vår ambition är att kunna bidra med konkreta förslag på hur området kring Telefonplan kan förtätas och förbättras.

Med vårt alternativa planförslag skulle centrala Telefonplan kunna få 350-400 bostäder med bibehållen god närmiljö. Genom att vi tagit bort överdäckningen av tunnelbanan blir investeringskostnaderna lägre och projektet mindre komplicerat.

Fler än 1 600 personer har skrivit på vår namninsamling som bland annat lyfter fram vikten av att värna kulturhistoriska värden och områdets unika karaktär.

Stöd oss gärna genom att bli medlem.

Vill du engagera dig i Telefonplans vänner maila oss på kontakt@telefonplansvanner.com