Telefonplans Vänner

Stockholms­modellen skrotas?

Stockholmsmodellen, som bygger på att byggherrarna tar initiativ till möjliga projekt och ansöker om markanvisning, har varit rådande i Stockholms stadsutveckling de senaste 30 åren. Modellen har bland annat lett till att så kallade infill-projekt blivit vanliga. Projekt där byggherrar köpt upp mindre plättar i redan färdig bebyggelsestruktur, ofta grönområden, och sedan begärt bygglov. Eller så köper de villor, river dem och bygger nytt.

Oss närliggande exempel är utbyggnaden av Midsommargården på naturmark inom riksintresset, flerbostadshus intill Lurparken och förslaget att riva två villor i Hökmossens småstugeområde och ersätta dem med ett flerfamiljshus och en stadsvilla.

Låser upp resurser

Stockholmsmodellen ifrågasattes redan 2018 av landskapsarkitekten Anders Kling i Land arkitektur bland annat för att modellen låser upp resurser på stadsbyggnadskontoret när handläggare blir upptagna med enskilda småprojekt. Projekt som genom sin komplexitet kräver stora personella resurser, med följd att handläggningstiderna ökar och röster höjs att planeringen är alltför krånglig, tar för lång tid och att förenklade byggregler borde införas.

En debatt som även förts i övriga Sverige och som bland annat lett till att förenklade byggregler infördes av regeringen den 1 december .

Hur dessa nya regler kommer påverka bostadsbyggandet i Stockholm återstår att se, men klart är i alla fall att stadsbyggnadskontorets verksamhet kommer behöva anpassas utifrån en verklighet som innebär mer tillsyn.

En rättvänd process

Men åter till Stockholmsmodellen. I 2023 års budget för Stockholms stad stod det ”Stadsplaneringen ska i huvudsak arbeta med områdesplanering och omvänd planprocess för att öka kvaliteten, social hållbarhet och invånarnas möjlighet till inflytande över stadsutvecklingen”. Då trodde nog många att det skulle innebära slutet på Stockholmsmodellen och att staden skulle införa en omvänd process, eller en rättvänd process, som många tycker att den borde benämnas.

Så har det inte blivit, inte än alla fall. Kanske kommer den nya markanvisningspolicy som började gälla i februari 2025 sätta fart på förändringen. Enligt den ska staden på eget initiativ ta fram planer först och därefter upplåta mark till byggherrarna i konkurrens.

Vad krävs då för att den nya modellen skall fungera? Det har Ola Andersson, arkitekt, skribent och ny ledamot i Skönhetsrådet, skrivit en krönika om.

Han menar att det måste finnas en övergripande strategi för hur staden skall använda sin mark. Var det ska byggas och på vilka platser det ska förbli obebyggt.

Ola Andersson för också fram att detaljplanerna borde fokusera på den allmänna platsen eftersom stadsbyggnad inte handlar om husen utan om att forma den allmänna platsen – gator, parker och torg. På det sättet skiljer sig den nya modellen från Stockholmsmodellen vars fokus är byggherrarnas hus, eftersom husen är deras mål.

Just detta med vad stadsplaneringens uppgift är. Att den borde vara att forma staden och därigenom skapa bra lägen i stället för att bara administrera nya byggnation, har vi skrivit om tidigare.

Budgeten överordnad

Ännu viktigare än de nya riktlinjerna för markanvisning är dock det som står i Stockholms stads budget för 2026. För som alla vet är det i slutändan ekonomin som styr, eller som det uttrycks på Stockholm stads webbsida ”Budgeten är överordnad och styrande för alla verksamheter, och är stadens viktigaste styrdokument”.

I budgeten, som antagits av den politiska majoriteten S, V och Mp, har Exploateringsnämndens uppdrag med att införa en ny modell förtydligats. Där står det bland annat ”arbetet med att utveckla processen för att detaljplanelägga innan markanvisning ska fortsätta”. I budgeten lägger staden också fast en ambitionsnivå: ”Under året ska minst tre pilotprojekt utan byggaktör och av olika karaktär tas fram”.

För en utomstående kan den ambitionsnivån kännas ganska låg, men det är ju alltid en början.

Välkommen på Öppet möte den 19:e januari 2026

För den som inte är insatt i hur markanvisningar går till har debatten om att lämna Stockholmsmodellen säkert passerat ganska obemärkt. I stället har en annan debatt dominerat, den om var det ska byggas flerfamiljshus, något vi berättat om i ett tidigare blogginlägg.

I budgeten för 2026 finns en passus som kan spä på den debatten. Där står det ”Stadsplaneringen ska bidra till att alla områden i staden har en mer blandad bebyggelse, fler flerbostadshus ska byggas i områden som idag domineras av villor och fler hyresrätter byggas där det idag domineras av bostadsrätter eller andra ägandeformer”.

Att inställningen både i den frågan och i övriga stadsplaneringsfrågor skiljer mellan partierna går att utläsa i de skuggbudgetar som oppositionspartierna publicerat. Särskilt i avsnitten om Exploateringsnämnden och Stadsbyggnadsnämnden. Du kan ta del av både majoritetens budget och oppositionspartiernas budgetar här.

Vill du veta mer om hur partierna ställer sig till olika frågor inom stadsutveckling så är du välkommen på Telefonplans vänners Öppna möte den 19 januari, 18.30 – 20.30, på Midsommargården. Vi har bjudit in alla partier för att diskutera stadsplanering med fokus på utvecklingen av Telefonplan.

Utbyggnad Midsommargården på granskning

Nu är detaljplanen för utbyggnaden av Midsommargården ute på granskning . Ni som yttrade er över planförslaget för centrala Telefonplan har fått brev från stadsbyggnadskontoret, men även andra har rätt att yttra sig.

Vill du titta på planförslaget så finns det utställt på biblioteket i Midsommargården och på Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4. Sista dag att yttra sig är den 20 januari 2026. Att lämna synpunkter senast då är en förutsättning för att kunna överklaga i ett senare skede.

Övriga byggprojekt vid Telefonplan

Sammantaget pågår eller planeras ett stort antal byggprojekt på och kring Telefonplan, till exempel:

1. Flerfamiljshus vid Pingstvägen på grönområde intill Lurparken. Har nu fått markanvisning och diarienummer 2025-13127 som kan användas vid sökning i Bygg- och plantjänsten.  
2. Flerfamiljshus och studentbostäderna på grönområden och villatomter intill Mikrofonvägen. Ingick tidigare i planförslaget för centrala Telefonplan men beslut finns om att det ska brytas ut till eget planområde. Inget eget diarienummer när det här blogginlägget skrivs.
3. Bostäder och kontor på centrala Telefonplan. Projektet är senarelagt på grund av att många utredningar och ekonomiska överväganden behövs innan det kan bli av.
4. Överdäckningen av tunnelbanan för NCC:s kontor. Ingick i planförslaget för centrala Telefonplan 2016, men inte 2022. Blev ett eget planförslag 2024.
5. Kvarteret Klövern vid Tellusborgsvägen, som ersätter en riven byggnad där Engelska skolan hade lokaler som renoverades så sent som 2014, något vi berättat om tidigare.
6. HSB kvarteret Diktafonen i hörnet Telefonplan/Tellusgatan.

Vill du veta mer om planerade projekt gå in på Stockholm växer.

Om Telefonplans vänner

Telefonplans vänner är en partipolitiskt obunden ideell förening. Vi samlar fakta, träffar politiker och försöker engagera fler. Vår ambition är att kunna bidra med konkreta förslag på hur området kring Telefonplan kan förtätas och förbättras.

Med vårt alternativa planförslag skulle centrala Telefonplan kunna få 350-400 bostäder med bibehållen god närmiljö. Genom att vi tagit bort överdäckningen av tunnelbanan blir investeringskostnaderna lägre och projektet mindre komplicerat.

Fler än 1 600 personer har skrivit på vår namninsamling som bland annat lyfter fram vikten av att värna kulturhistoriska värden och områdets unika karaktär.

Stöd oss gärna genom att bli medlem.

Vill du engagera dig i Telefonplans vänner maila oss på kontakt@telefonplansvanner.com