Telefonplans Vänner

Riksintressen – Olof Palmes okända roll

I lördags var det 40 år sedan Olof Palme mördades, en händelse som många medier uppmärksammade. Här i bloggen ska vi i stället ägna oss åt ett arv efter Olof Palme som sällan lyfts fram: hans tankar om vikten av att visa respekt för den gamla kulturmiljön som ett sätt att ta ansvar för kommande generationers levnadsvillkor.

Carl-Johan Engström, professor emeritus i stadsutveckling vid KTH, återberättar vad som hände i en artikel publicerad av Boverket 2020.

Samma år kom också Boverkets första delrapport om översynen av Sveriges riksintressen. Och det är just riksintressen som ämnet för Engströms artikel. Deras tillkomst, hur det var tänkt, hur de infördes i lagstiftningen, samt för och nackdelar med hur de har kommit att hanteras.

Riksintresseområden skyddar nationellt viktiga värden

Begreppet riksintresse infördes först i Naturresurslagen 1987 för att sedan 1998 regleras genom Miljöbalken och Plan- och bygglagen.

Riksintressen är geografiska områden som har pekats ut därför att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Förvaltningen sköts av de så kallade riksintressemyndigheterna, vara en Riksantikvarieämbetet, ansvarar för att bedöma vilka områden som är av riksintresse för kulturmiljövården.

Att tillvara och samordna statens intressen kring riksintressen är Länsstyrelsernas uppgift.

Sveriges Kommuner och Regioner kritiska

Införandet av riksintressen är en inskränkning i det kommunala planmonopolet, kommunernas ensamrätt om att besluta om när och hur en detaljplan ska upprättas.

Det är därför kanske inte är så konstigt att SKR (Sveriges Kommuner och Regioner, tidigare SKL, Sveriges Kommuner och Landsting) vid flera tillfällen uttryckt kritik mot systemet med riksintressen. I en rapport från 2011 menade de till exempel att riksintressen måste hållas aktuella, att riksintressebeskrivningarna måste hålla hög kvalitet, att det gått inflation i omfattningen av riksintressen. Att systemet helt enkelt inte fungerade.

Även Riksrevisionen har kommit med kritik. Vid en granskning 2013 kom de fram till att riksintressebeskrivningarna behövde förtydligas för att göra det enklare för kommunerna att planera bostäder. Samtidigt menade riksrevisionen att tydligare riksintressebeskrivningar inte automatiskt behöver leda till att det i högre utsträckning kommer gå att bygga bostäder. Själva förtydligandet kan ju göra att riksintresset står sig starkare i förhållande till behovet av bostäder.

Riksintresset förtydligat för LM Ericssons industriområde och LM-staden

I januari 2020 gav så regeringen Boverket i uppdrag att samordnande riksintresse-­myndigheternas arbete med att göra en översyn av respektive myndighets riksintresseanspråk. Kriterierna skulle ses över och riksintresseanspråken skulle utvärderas i förhållande till de nya kriterierna. Antalet riksintressen skulle minska.

Boverkets delrapport, som vi skrev om i början av bloggen, var en första redovisningen av uppdraget. I september 2021 kom Boverkets slutrapport om översynen av kriterierna och i januari 2023 redovisade Riksantikvarieämbetet sin del av regeringsuppdraget.

Ett av de riksintressen som man sett över, ansett ska vara kvar och förtydligat är LM Ericsson industrianläggning och LM-staden. Bedömningen har skett i samråd med länsstyrelse och Boverket. På Länsstyrelsernas webbsida finns en utförlig beskrivning av varför LM Ericsson industrianläggning och LM-staden är riksintressanta. En av punkterna som räknas upp i presentation av riksintresseområdet lyder: Midsommargården och förskolan LM-gården som visar på LM-stadens karaktär av modern bruksort.

Fragmenterad planprocess hotar riksintresset

I Länsstyrelsen uppgift som statens förlängda arm ingår även att se till riksintresseanspråken tillgodoses och beaktas i översiktsplaneringen.

I Stockholms stads riksintressebilaga till Översiktsplanen står det ”Olika detaljplanprojekt behöver samordnas i ett helhetsperspektiv avseende konsekvenserna för kulturmiljön”.

Det senare är skälet till att Telefonplans vänner i yttrande om det utbrutna planförslaget om att bygga ut Midsommargården trycker särskilt på att det finns risk för att den fragmenterade planprocessen för Telefonplansområdet kan påverka riksintresset negativt.

Kultur den fjärde hållbarhetsprincipen

Men åter till Olof Palme. Han framförde sina idéer om att ta hänsyn till kommande generationers behov i ett tal han höll 1967. Då var han kommunikationsminister och såg tecken på att konkurrensen om mark skulle komma att bli hård och att det skulle leda till intressekonflikter. För att lösa dem på ett förnuftigt sätt ansåg Palme att det behövdes en övergripande nationell planering av fysisk markanvändning.

Palme sa ungefär så här: En god miljö är beroende av insatser inom många olika områden. Men de måste stödjas av ett målmedvetet, långsiktigt mål inom det sociala arbetet, där respekt för den äldre kulturella miljön och hänsyn till dagens angelägna problem ingår, men där det främsta motivet är ansvar för kommande generationers levnadsvillkor (vår kursivering).

Det mes kända citatet i hållbarhetssammanhang ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” finns i Brundtlandkommissionens rapport Our Common Future från 1987. Den definitionen vidareutvecklades senare i Agenda 21, FNs handlingsprogram för hållbar utveckling, till hållbarhetsparametrarna: ekonomisk hållbarhet, miljömässig hållbarhet och social hållbarhet.

Palme höll alltså sitt tal två decennier före publiceringen av Brundtlandkommissionens rapport. Ändå är det först på senare år som man börjat prata om kultur som den fjärde hållbarhetsprincipen.

Rivningsraseriet

Att Palme tog upp vikten av kulturmiljön beror enligt Engström bland annat på de ökande protesterna mot den rivningsvåg som drabbat svenska städer mellan 1960 och 1970.

Här i Stockholm är rivningen av Klarakvarteren mest känd. Det är en av Sveriges största och mest utskällda stadsomvandlingarna som genomförts. Ofta omnämndes den som Rivningsraseriet.

Värt att tänka på i sammanhanget är att samtliga partier i stadshuset var eniga om att den brutala omvandlingen av Stockholms city skulle genomföras. Först när det blev tydligt att medborgarna tyckte något helt annat svängde politiken.

Dagens stadsomvandling är ju, om man ska använda ovanstående vokabulär, mest att likna vid ett ”förtätningsraseri”. Även om rivning av äldre bebyggelse också förekommer. Det är den största omvandlingen av Stockholm på mer än ett halvt sekel.

Men kanske är en omsvängning nu på gång? Till exempel har moderaterna (som var det parti som först lanserade idén om en skyskrapa vid Telefonplan, det 225 meter höga Tellus Tower ute vid E4:an) nyligen delat ut informationsmaterial i vilket de bland annat skriver: ”utvecklingen av Telefonplans ska ske i harmoni med den befintliga låg- och småhusbebyggelsen. Föreslagna kvarter som berör Västbergaskogen och Västberga idrottsplats ska utgå”.

Vi i Telefonplans vänner hoppas förstås att flera av de partier som tidigare ställt sig bakom planerna på hög och tät bebyggelse nu ska ompröva sin ståndpunkt. Det skulle göra det möjligt att utveckla Telefonplan på ett sätt som mer liknar det som medborgarna efterfråga.

Byggprojekten vid Telefonplan

Sammantaget pågår eller planeras ett stort antal byggprojekt på och kring Telefonplan. I Lägesuppdateringen som visades vid Telefonplans vänners Öppna möte den 19 januari finns planerade och pågående projekt i telefonplansområdet markerade. Mer information om de enskilda projekten hittar du via länkarna nedan.

1. Utbyggnaden av Midsommargården. Tiden för att lämna synpunkter på förslaget gick ut 20 januari 2026. Här kan du ta del av Telefonplans vänners yttrande. Nästa steg i planprocessen är att en samrådsredogörelse presenteras.
2. Flerfamiljshus vid Pingstvägen på grönområde intill Lurparken. Beslut om markanvisning på Exploateringsnämndens möte i september 2025. Planbesked skickades till byggbolaget i november 2025. Innebär troligen att planarbetet har påbörjats. Diarienummer 2025-13127 kan användas vid sökning i Bygg- och plantjänsten.  
3. Flerfamiljshus och studentbostäderna på grönområden och villatomter intill Mikrofonvägen. Ingick tidigare i planförslaget för centrala Telefonplan men beslut finns om att det ska brytas ut till eget planområde. Inget eget diarienummer när det här blogginlägget skrivs.
4. Bostäder och kontor på centrala Telefonplan. Projektet är senarelagt på grund av att många utredningar och ekonomiska överväganden behövs innan det kan bli av.
5. Överdäckningen av tunnelbanan för NCC:s kontor. Ingick i planförslaget för centrala Telefonplan 2016, men inte 2022. Blev ett eget planförslag 2024.
6. Kvarteret Klövern vid Tellusborgsvägen, som ersätter en riven byggnad där Engelska skolan hade lokaler som renoverades så sent som 2014, något vi berättat om tidigare.
7. HSB kvarteret Diktafonen i hörnet Telefonplan/Tellusgatan.

Vill du veta mer om planerade projekt gå in på Stockholm växer.

Om Telefonplans vänner

Telefonplans vänner är en partipolitiskt obunden ideell förening. Vi samlar fakta, träffar politiker och försöker engagera fler. Vår ambition är att kunna bidra med konkreta förslag på hur området kring Telefonplan kan förtätas och förbättras.

Med vårt alternativa planförslag skulle centrala Telefonplan kunna få 350-400 bostäder med bibehållen god närmiljö. Genom att vi tagit bort överdäckningen av tunnelbanan blir investeringskostnaderna lägre och projektet mindre komplicerat.

Fler än 1 600 personer har skrivit på vår namninsamling som bland annat lyfter fram vikten av att värna kulturhistoriska värden och områdets unika karaktär.

Stöd oss gärna genom att bli medlem.

Vill du engagera dig i Telefonplans vänner maila oss på kontakt@telefonplansvanner.com