Telefonplans Vänner

Kulturkanon och kulturarvsdag

Sedan Sveriges kulturkanon presenterades har den diskuterats livligt i media. Behöver Sverige en kanon för kulturen, eller rättesnöre, regel; fastställd norm, som kanon bland annat kan betyda enligt Svenska Akademiens ordbok, ett av verken i den fastställda kulturkanonen.

Den debatten ger vi i Telefonplans vänner inte in i, men vi tycker ändå att det känns roligt att kunna lyfta fram att två av medborgarförslagen till kulturkanonen är starkt kopplade till Telefonplansområdet: telefonen och AXE växeln. Båda har gett Sverige stora exportframgångar.

LM Ericssons fabrik där telefonerna tillverkades präglade länge livet kring Telefonplan och har även gett området dess namn. Likaså har gator uppkallats efter de två som genom sitt samarbete startade de svenska teleframgångarna – Lars Magnus Ericsson och Henrik Cedergren.

För svensk och Europeisk kulturpolitik spelar även Midsommargården en framträdande roll. Gården, som kom till med ekonomiskt stöd av LM Ericsson, invigdes 1946. Där bedrevs en nydanande kulturverksamhet som på många sätt föregick både de idéer som kom att ligga till grund för de kulturpolitiska mål som riksdagen fastslog 1974 och för idéerna bakom Kulturhuset som invigdes vid Sergels Torg 1971. Kulturhuset anses i sin tur vara en viktig inspirationskälla till Centre Pompidou i Paris 1977 och därigenom kan man säga att det är vid Telefonplan som viktiga delar i efterkrigstidens europeiska kulturpolitik har sina rötter.

Kulturarv och bebyggelse

Midsommargården, som än i dag är i full verksamhet, ritades Ture Wennerholm. Han var även arkitekten bakom LM Ericssons fabrik. Både Midsommargården, fabriken och det intilliggande bostadsområdet LM-staden är så kulturhistoriskt värdefulla att de är klassade som riksintresse för kulturmiljövården.

För även byggnader är ju en del av vårt kulturarv. Det lyfter Riksantikvarieämbetets fram i årets kulturarvsdag som firas nu i helgen, 12–14 september. Varje år har kulturarvsdagen ett gemensamt paneuropeiskt tema. I år är temat ”Kulturarv och bebyggelse”.

Tema ska påminna om att det är 50 år sedan det Europeiska byggnadsvårdsåret 1975. Ett år som tillkom som en reaktion mot de omfattande rivningarna under 1960- och 70-talen. Då försvann stora delar av det historiska bostadsbeståndet i svenska städer. Man uppskattar att mellan 30 000 och 40 000 hus från 1800-talet revs mellan 1960 och 1975, och över 100 000 bostäder byggda före sekelskiftet 1900 försvann.

Europeiska byggnadsvårdsåret skulle öka medvetenheten om ”de oersättliga värden som finns i våra historiska byggnader och miljöer”.

Riksantikvarieämbetet menar att vi i dag står vi inför liknande utmaningar som på 1960- och 70-talen på grund av stort exploateringstryck och rivningar.

Och det kan man ju verkligen hålla med om!

Arkitektoniska årsringar vittnar om gånga tiders samhällsideal och kultur

Det finns dock vissa skillnader mellan dagens exploatering och Norrmalmsregleringen som innebar att stora delar av Stockholms city jämnades med marken. Vid dagens hårda exploatering rivs inte bara byggnader, även grönområden bebyggs och i många fall tillkommer ny bebyggelse som är så dominerande att tidigare tiders ”arkitektoniska årsringar” döljs eller hamnar i skymundan när perspektiven förskjuts.

”Arkitektoniska årsringar” är ett uttryck som ofta används för att beskriva hur staden är uppbyggd av många olika stadsdelar som kommit till under olika tidsperioder, likt årsringarna på ett träd. Var och en vittnar om vilka samhällsideal och idéer som gällde när de byggdes.  

Sammantaget utgör dessa årsringar en del av vårt kulturarv. Att ta hänsyn till dem när ny bebyggelse planeras är därmed viktigt för den fjärde hållbarhetsprincipen. Något vi skrivit om tidigare.  

Samtidigt kan förstås ny bebyggelse bidra på ett positivt sätt om den utformat rätt, något som Skönhetsrådet lyfte fram i sitt remissvar om planförslaget för centrala Telefonplan från 2022.

De menade att den föreslagna kvartersstrukturen och gatunätet skulle kunna koppla samman omkringliggande områden. Med en anpassad skala med kvarter uppemot sex våningar skulle de nya kvarteren kunna utgöra en god grund för en kommande stadsbebyggelse.

De menar också att med annat förhållningssätt kring planeringen skulle bebyggelsen inte behövde spridas ut ytterligare, som de då tillagda kvarteren 5, 6 och 7. De som nu blivit eller ska bli egna planområden.

Det är samma tankar som kommer till uttryck i Telefonplans vänners alternativa planförslag. Med vårt förslag byggs 350-400 bostäder på busstorg och parkeringsplatser. Det är i dag ganska ödsliga platser som skulle må bra av att bebyggas. Samtidigt värnas områdets karaktär och inga stora kvarter skärmar av och skymmer LM-staden och Hökmossens småstugeområde.

Förlorad grönklassning – ett mysterium

På Riksantikvarieämbetets webbsida om kulturarvsdagen finns en bild på röda trähus och ett repslageri. Men byggnader som ingår i vårt kulturarv kan förstås lika gärna vara en industribyggnad, ett funkishus eller varför inte en ockragul småstuga.

Just det kulturhistoriska värdet på småstugorna i Hökmossen lyftes fram i en broschyr framtagen av Stadsmuseet och stadsbyggnadskontoret. Den delades ut till samtliga fastighetsägare i området år 1995. Då hade det gått ungefär 50 år sedan området byggdes (ett lustigt sammanträffande är att verken som valdes ut till kulturkanonen skulle vara minst 50 år gamla. Men vi i Telefonplans vänner har förstås ingen åsikt om den tidsgränsen heller).

I broschyren är hela Hökmossens småstugeområde markerat som värt att värna, dvs även småstugorna på Prylvägen som nu föreslås rivas. Nu när det gått ytterligare 30 år är dock bara delar av Hökmossens småstugeområde markerat som grönklassat på stadsmuseets digitala karta. Grön klassificering innebär att området har ett högt kulturhistoriskt värde, det bedöms vara särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Samtidigt är vissa av husen på Prylvägen också grönklassade. Det gäller till exempel ett av de hus, en tvåvånings ockragul småstuga, som nu föreslås rivas för att ge plats för kvarter 6. 

Vi i Telefonplans vänner har försökt ta reda på när delar av Hökmossens småstugeområde hamnat utanför linjen som markerar grönklassat område, men inte lyckats. Har ni några tips meddela oss gärna.

Vad händer med de planerade byggprojekt vid Telefonplan?

Sammantaget pågår eller planeras ett stort antal byggprojekt på och kring Telefonplan, till exempel:

1. Utbyggnad av Midsommargården på naturmark inom riksintresset ,
2. Flerfamiljshus vid Pingstvägen på grönområde intill Lurparken  
3. Flerfamiljshus och studentbostäderna på grönområden och villatomter intill Mikrofonvägen. Ingick tidigare i planförslaget för centrala Telefonplan men beslut finns om att det ska brytas ut till eget planområde. Inget eget diarienummer när det här blogginlägget skrivs.
4. Bostäder och kontor på centrala Telefonplan. Projektet är senarelagt på grund av att många utredningar och ekonomiska överväganden behövs innan det kan bli av.
5. Överdäckningen av tunnelbanan för NCC:s kontor. Ingick i planförslaget för centrala Telefonplan 2016, men inte 2022. Blev ett eget planförslag 2024.
6. Kvarteret Klövern vid Tellusborgsvägen, som ersätter en riven byggnad där Engelska skolan hade lokaler som renoverades så sent som 2014, något vi berättat om tidigare.
7. Kvarteret Diktafonen i hörnet Telefonplan/Tellusgatan. HSB annonserar om säljstart 31 augusti.

Diktafonen byggs på en parkeringsplats, vilket är bra med tanke på att marken redan är hårdgjord. Samtidigt ökar förstås slitaget på och behovet av grönområden i närområdet med ökande antal invånare.

Vill du veta mer om planerade projekt gå in på Stockholm växer.

Om Telefonplans vänner

Telefonplans vänner är en politiskt obunden ideell förening. Vi samlar fakta, träffar politiker och försöker engagera fler. Vår ambition är att kunna bidra med konkreta förslag på hur området kring Telefonplan kan förtätas och förbättras.

Med vårt alternativa planförslag skulle centrala Telefonplan kunna få 350-400 bostäder med bibehållen god närmiljö. Genom att vi tagit bort överdäckningen av tunnelbanan blir investeringskostnaderna lägre och projektet mindre komplicerat.

Fler än 1 600 personer har skrivit på vår namninsamling som bland annat lyfter fram vikten av att värna kulturhistoriska värden och områdets unika karaktär.

Stöd oss gärna genom att bli medlem.

Vill du engagera dig i Telefonplans vänner maila oss på kontakt@telefonplansvanner.com