Telefonplans Vänner

Natur, kultur och barns lekmiljö

År 2025 går mot sitt slut. Det har varit händelserikt när det gäller Telefonplansområdet. Samrådsredogörelsen för centrala Telefonplan har presenterats, planområden har brutits ut och nya har tillkommit.

Telefonplans vänner kommer alltså ha fullt upp även 2026, men nu tar vi snart lite helgledigt. Vi vill önska er alla fina helger!

Här i bloggen avslutar vi året med att återkomma till några av de parametrar som är särskilt viktiga vid god stadsutveckling.

Vårt behov av natur

Grönska är viktigt för människors hälsa, särskilt barns, det är de flesta överens om. Att viljan att skydda naturen ökar hos den som har tillgång till platser där man kan samla naturmaterial som liten är kanske inte lika känt. Det skrev vi om i ett tidigare blogginlägg.

Nu ökar kraven på att skydda naturen och på att återställa skadad natur. I augusti 2024 antog EU förordningen om naturrestaurering. Det övergripande målet är att förbättra motståndskraften och den biologiska mångfalden i naturen.

En EU-förordning är en lag som gäller på exakt samma sätt i alla EU-länder. Den börjar gälla direkt när den har trätt i kraft och är därmed svensk lag redan från start. I september 2024 fick Naturvårdsverket och några andra myndigheter därför i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till en nationell naturrestaureringsplan. Den ska redovisas i februari 2026. I oktober i år publicerades ett dialogunderlag.

Ett av kapitlen i lagen om naturrestaurering, handlar om städer. Den delen ansvarar Boverket för. För städerna finns bindande mål för grönytor och trädtäckning. Fram till 2030 får ingen nettoförlust ske, därefter ska andelen öka.

Att då planera nya byggprojekt på grönområden i Telefonplansområdet känns inte helt genomtänkt.

Naturmarken en del av arkitekturen

Men grönområden bidrar inte bara till biologisk mångfald och hälsa, de kan också representera kulturella värden. I blogginlägget Stadsskogar och förortens viktiga tallar lyfte vi fram en rapport om hur tallar karaktäriserar stads- och landskapsbilden i de bostadsområden som växte fram under 1900-talets första fem-sex decennier.

Enligt forskarna som skrivit rapporten uppmärksamma sällan tallarnas kulturvärden i de kunskapsunderlag som tas fram vid planprocesser. I allmänhet värnas endast enstaka tallar med höga naturvärden.

Så är det också när det gäller den naturmark som nu ingår i planområdet för utbyggnaden av Midsommargården. I naturvårdsinventeringen lyfts tre tallar fram, två som är mer än 200 år gamla och därmed särskilt skyddsvärda och en som är över 150 år gammal och skyddsvärd. Enligt inventeringen bör de bevaras och skydda. Om det inte är möjligt, i fall det är nödvändigt att avverka dem, bör större trädstammar sparas.

Det är förstås jättebra för den biologiska mångfalden att trädstammar sparas, död ved gynnar många arter. Dock bidrar knappas fällda träd till att bevara tallarnas kulturvärde. I den antikvariska konsekvensanalysen nämns inte tallar över huvud taget.

Där talas det i stället om oomhändertagen naturmark, vilket förvisso är sant. Och det är just en av de risker som forskarna till rapporten om förortens tallar lyfter. De menar att naturmarken i de äldre bostadsområdena oftast inte tas om hand vilket gör att nya tallar har svårt att etablera sig. Något som på sikt kommer sudda ut det arkitektoniska uttrycket när äldre träd dör. Och självklart blir det inte bättre av att den naturmark där tallen ska växa ersätts med byggnader.

Lekytefaktorn

Den första december antog Kommunfullmäktige Lekvärdesriktlinjer – utformning av förskole- och skolgårdar. De två tidigare bilagorna Så här gör vi – stöd vid utformning och Beräkningsverktyget Lekytefaktorn antogs samtidigt, men som fristående dokument.

Tyvärr kommer Lekvärdesriktlinjerna inte påverka projekt där planprocessen passerat samråd eller där det finns ett beslut om markanvisning. För dem gäller undantag enligt Lekvärdesriktlinjerna.

Det gäller till exempel för de byggprojekten på centrala Telefonplan, som nu är pausade. Där är markanvisningar utdelade och när de kommer igång igen är förskolan vid Midsommargården borttagen. I stället föreslås en utbyggnad av LM-gården, något som förstås kommer ge mindre lekyta, både för nya barn på förskolan och före de som redan går där.

Som vi berättat tidigare motsatte sig Exploateringsnämnden Lekvärdesriktlinjerna av ekonomiska skäl. Men nu är alltså alla partier överens om att det behövs bättre förskole- och skolgårdar. Av protokollet från sammanträdet framgår att de till och med ”bjuder över” varandra i omsorg om barnens bästa.

Det kan kännas lite märkligt med tanke på att flera av de partier som nu talar sig varma för barns rätt till lekyta är de som under lång tid och under skiftande majoriteter släppt igenom byggprojekt med allt annat än bra lekmiljö för barn. Övergångsreglerna och långa ledtiderna i byggprojekt gör också att det under lång tid framöver kommer byggas ett flertal bostadsområden i Stockholm som uppvisar bristfälliga miljöer för barn.

Att staden nu har tagit beslut om att införa Lekvärdesriktlinjer är ändå glädjande och vi vill skicka en stor eloge till BUMS – barnens utemiljö i staden som arbetat hårt med med att skapa opinion i fråga och med att uppvakta politiker och tjänstemän.

Välkommen på Öppet möte den 19:e januari 2026

Vill du veta mer om hur partierna ställer sig till olika frågor inom stadsutveckling så är du välkommen på Telefonplans vänners Öppna möte den 19 januari, 18.30 – 20.30, på Midsommargården.

Telefonplans vänner har bjudit in samtliga partier till ett samtal om stadsplanering med fokus på utvecklingen av Telefonplan.

Vad händer vid Telefonplan ?

1. Detaljplanen för utbyggnaden av Midsommargården är på granskning till den 20 januari. Vill du titta på planförslaget så finns det utställt på biblioteket i Midsommargården och på Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4. Sista dag att yttra sig är den 20 januari 2026. Att lämna synpunkter senast då är en förutsättning för att kunna överklaga i ett senare skede.
2. Flerfamiljshus vid Pingstvägen på grönområde intill Lurparken. Har fått markanvisning. Diarienummer 2025-13127 kan användas vid sökning i Bygg- och plantjänsten.  
3. Flerfamiljshus och studentbostäderna på grönområden och villatomter intill Mikrofonvägen. Ingick tidigare i planförslaget för centrala Telefonplan men beslut finns om att det ska brytas ut till eget planområde. Inget eget diarienummer när det här blogginlägget skrivs.
4. Bostäder och kontor på centrala Telefonplan. Projektet är senarelagt på grund av att många utredningar och ekonomiska överväganden behövs innan det kan bli av.
5. Överdäckningen av tunnelbanan för NCC:s kontor. Ingick i planförslaget för centrala Telefonplan 2016, men inte 2022. Blev ett eget planförslag 2024.
6. Kvarteret Klövern vid Tellusborgsvägen, som ersätter en riven byggnad där Engelska skolan hade lokaler som renoverades så sent som 2014, något vi berättat om tidigare.
7. HSB kvarteret Diktafonen i hörnet Telefonplan/Tellusgatan.

Vill du veta mer om planerade projekt gå in på Stockholm växer.

Om Telefonplans vänner

Telefonplans vänner är en partipolitiskt obunden ideell förening. Vi samlar fakta, träffar politiker och försöker engagera fler. Vår ambition är att kunna bidra med konkreta förslag på hur området kring Telefonplan kan förtätas och förbättras.

Med vårt alternativa planförslag skulle centrala Telefonplan kunna få 350-400 bostäder med bibehållen god närmiljö. Genom att vi tagit bort överdäckningen av tunnelbanan blir investeringskostnaderna lägre och projektet mindre komplicerat.

Fler än 1 600 personer har skrivit på vår namninsamling som bland annat lyfter fram vikten av att värna kulturhistoriska värden och områdets unika karaktär.

Stöd oss gärna genom att bli medlem.

Vill du engagera dig i Telefonplans vänner maila oss på kontakt@telefonplansvanner.com