Telefonplans Vänner

K som i kulturarv, krig, kris och kyrka

”Skyddet av vårt kulturarv och våra nationalskatter har en avgörande betydelse som samlande symboler för att stärka försvarsvilja, nationell identitet och motståndskraft i händelse av krig”.

Citatet kommer från rapporten Civilt försvar mot 2030 – ett totalförsvar i balans utgiven av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (som bytte namn till Myndigheten för civilt försvar den första januari i år).

I rapporten framhåller MSB att trots att kulturarvet är viktigt för försvarsviljan så ingår inte kulturmyndigheterna i någon utpekad beredskapssektor.

Insikten kom sent, rapporten är från 2022, men efter att myndigheten i rapporten förslog att kultursektorn ska involveras i arbetet med Sveriges beredskapsplaner har regeringen inrättat ett Råd för skyddet av kulturarv.

I februari i år lämnade Riksantikvarieämbetet rådets andra delrapport till regeringen. Även i den rapporten framhålls att kultur och kulturarv kan fungera som samlande kraft och spela en betydelsefull roll i samhällets motståndskraft. Samtidigt konstaterar rådet att tempot i beredskapsarbetet inom kulturarvsområdet behöver öka för att möta det försämrade omvärldsläget.

En känsla av en gemensam identitet

En annan myndighet som lyfter fram kopplingen mellan kulturarv och försvarsvilja är Totalförsvarets forskningsinstitut.

Enligt rapporten Kulturarvets betydelse i krig och konflikt kan det fysiska kulturarvet ses som något som binder minnen vid ett visst objekt, en plats eller en byggnad. Och eftersom människors minne är en avgörande faktor för skapandet av kollektiva identiteter kan ett förstört kulturarv även förstöra deras känsla av en gemensam identitet.

I rapporten ges även exempel på hur kulturarvet varit en explicit måltavla i sentida konflikter, till exempel under Rysslands anfallskrig mot Ukraina

Kultur den fjärde hållbarhetsprincipen

Som beredskapsåtgärd för kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer föreslår Rådet för skyddet av kulturarv högkvalitativ 3D-dokumentation, eller 3D-skanning. En åtgärd som gör att det kan bli lättare att återuppbygga eller att i digital form bevara kunskap och minne om kulturarvet.

Samtidigt ska man förstås komma ihåg att kulturarvet inte bara är viktigt under krig och konflikt utan självklart även under fred. Som vi berättat om tidigare har man på senare år allt oftare börjat tala om kultur som den fjärde hållbarhetsprincip utöver de tre hållbarhetsparameterar som nämns i Agenda 21; ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet.

K-märkt ingen fackterm

Hur vet man då att en byggnad är kulturhistoriskt värdefull?

”K-märkt” används ibland som ett samlingsbegrepp, men det är ingen fackterm. I stället finns i flera olika typer av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Sveriges 278 statliga byggnadsminnen har utsetts av regeringen. 76 av dem finns i Stockholms län. Hur de ska skyddas, vårdas och underhållas regleras i Förordning om statliga byggnadsminnen.

Även privatägda byggnader som har ett ”synnerligen högt kulturhistoriskt värde” kan utses till byggnadsminne av Länsstyrelsen i samråd med fastighetsägaren. I dagsläget finns cirka 2 300 byggnadsminnen, varav 191 i Stockholms län.

Flest antal kulturhistoriskt värdefulla byggnader finns dock i kategorin kyrkor byggda före 1940. De är 3071 till antalet. Lagskyddet för dem och deras inventarier sträcker sig långt tillbaka i tiden och gäller fortfarande trots att Sverige sedan år 2000 inte har någon statskyrka.  

Kyrkor som är byggda efter 1940, men som ändå anses viktiga att bevara, kan också få skydd, men i så fall som byggnadsminne. Samma sak gäller för andra trossamfunds kyrkor .

Lite större områden som staten vill skydda, som till exempel LM Ericssons industrianläggning och LM-staden, kan av regeringen utses till riksintressen. Det berättade vi om i ett tidigare blogginlägg.

Slutligen finns även Stadsmuseets klassificering. Det är ett expertutlåtande som inte innebär något juridiskt skydd. Dock gäller att bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte får förvanskas enligt plan- och bygglagen. Den ska även hanteras varsamt . Prövningen görs i detaljplane- eller bygglovsprocessen av stadsbyggnadskontoret och stadsbyggnadsnämnden.

Uppgifter om hur varje enskild byggnad är klassificerad finns i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.

En av landets märkligaste moderna kyrkor

Inför påsk, en av kristendomens viktigaste högtider, passar vi även på att tipsa om en kyrka i vår närhet som är byggd efter 1940 och som har utsetts till byggnadsminne: Uppenbarelsekyrkan.

När kyrkan invigdes 1961 blev den starkt kritiserad, men med sin säregna arkitektur räknas den numera till en av landets märkligaste moderna kyrkor. De höga glaspartierna av tjockt, hugget färgat glas som dominerar kyrkorummet är skapade av två av Sveriges mest betydelsefulla glaskonstnärer, Ralph Bergholtz och Randi Fisher. Arkitekt var Johannes Olivegren.

Så oavsett om man är medlem i svenska kyrkan eller inte är det en byggnad värd att besöka. Eller att bara gå förbi och beundra utifrån där den ligger som ett stort skepp på sin kulle intill Bäckvägen.

Glad Påsk!

Byggprojekten vid Telefonplan

Sammantaget pågår eller planeras ett stort antal byggprojekt på och kring Telefonplan. I Lägesuppdateringen som visades vid Telefonplans vänners Öppna möte den 19 januari finns planerade och pågående projekt i telefonplansområdet markerade. Mer information om de enskilda projekten hittar du via länkarna nedan.

1. Utbyggnaden av Midsommargården. Tiden för att lämna synpunkter på förslaget gick ut 20 januari 2026. Här kan du ta del av Telefonplans vänners yttrande. Nästa steg i planprocessen är att en samrådsredogörelse presenteras.
2. Flerfamiljshus vid Pingstvägen på grönområde intill Lurparken. Beslut om markanvisning på Exploateringsnämndens möte i september 2025. Planbesked skickades till byggbolaget i november 2025. Innebär troligen att planarbetet har påbörjats. Diarienummer 2025-13127 kan användas vid sökning i Bygg- och plantjänsten. På ungefär samma plats, Pingstvägen 45, har det dykt upp ännu ett planärende med diarienummer 2025-18040. Inga dokument är ännu publicerade, men planärendet är en punkt på stadsbyggnadsnämndens möte 26 mars.
3. Flerfamiljshus och studentbostäderna på grönområden och villatomter intill Mikrofonvägen. Ingick tidigare i planförslaget för centrala Telefonplan men beslut finns om att det ska brytas ut till eget planområde. Inget eget diarienummer när det här blogginlägget skrivs.
4. Bostäder och kontor på centrala Telefonplan. Projektet är senarelagt på grund av att många utredningar och ekonomiska överväganden behövs innan det kan bli av.
5. Överdäckningen av tunnelbanan för NCC:s kontor. Ingick i planförslaget för centrala Telefonplan 2016, men inte 2022. Blev ett eget planförslag 2024.
6. Kvarteret Klövern vid Tellusborgsvägen, som ersätter en riven byggnad där Engelska skolan hade lokaler som renoverades så sent som 2014, något vi berättat om tidigare.
7. HSB kvarteret Diktafonen i hörnet Telefonplan/Tellusgatan.

Vill du veta mer om planerade projekt gå in på Stockholm växer.

Om Telefonplans vänner

Telefonplans vänner är en partipolitiskt obunden ideell förening. Vi samlar fakta, träffar politiker och försöker engagera fler. Vår ambition är att kunna bidra med konkreta förslag på hur området kring Telefonplan kan förtätas och förbättras.

Med vårt alternativa planförslag skulle centrala Telefonplan kunna få 350-400 bostäder med bibehållen god närmiljö. Genom att vi tagit bort överdäckningen av tunnelbanan blir investeringskostnaderna lägre och projektet mindre komplicerat.

Fler än 1 600 personer har skrivit på vår namninsamling som bland annat lyfter fram vikten av att värna kulturhistoriska värden och områdets unika karaktär.

Stöd oss gärna genom att bli medlem.

Vill du engagera dig i Telefonplans vänner maila oss på kontakt@telefonplansvanner.com