Telefonplans Vänner

Kan en Kobra koppla ihop dåtid och nutid?

Har du sett den blå emaljskylten om Telefonfabriken och LM-staden? Den ingår i Samfundet S:t Eriks satsning på att sprida kännedom om Stockholms kulturhistoriskt intressanta byggnader.

Det är en lovvärt initiativ. För som vi berättat tidigare knyter det fysiska kulturarvet oss samman, ger oss en kollektiv identitet och ökar därigenom samhällets motståndskraft.

Tyvärr är dock skylten ganska svår att hitta.

Två mer synliga, men också ganska svårtolkade ledtrådar till historien är en byst skapad av konstnären Aron Sandberg och en telefonkiosk i tidig 1900-talsstil. Vad berättar de om områdets historia och om den industri som under så många år präglade Telefonplansområdet?

Namnlös har jag kommit till världen och namnlös vill jag gå bort

Vi kan börja med bysten. Den skänktes av företaget LM Ericsson redan 1988 som då fortfarande var verksamt vid Telefonplan. Den föreställer företagets grundare Lars Magnus Ericsson.

Lars Magnus Ericsson föddes på Nordtomta gård i Värmland den 5 maj 1846. I nästa vecka är det alltså 180 år sedan han föddes. I december är det 100 år sedan han dog. Och som om inte det vore nog med jämna årtal så är det i år dessutom 150 år sedan Lars Magnus Ericsson startade den instrumentmakarverkstad som så småningom skulle utvecklas till företaget L. M. Ericsson. I verkstaden tog han först emot telefonapparater för reparation. Sedan började han tillverka dem. Det kunde han göra eftersom telefonens uppfinnare, Alexander Graham Bell, inte tagit patent på sin uppfinning i Sverige.

Man kan förstå att många vill lyfta fram historien om entreprenören Lars Magnus Ericsson. Hans liv är en riktig framgångssaga. Tidigt faderlös, med bara femårig byskolan, lyckades han skapa ett företag som i början av 1900-talet tillverkade 50 000 telefoner om året och hade nästan 1 000 anställda. Han blev stormrik på kuppen.

Men Lars Magnus Ericsson har egentligen ingen koppling till Telefonplan, förutom att han gett namn åt företaget LM Ericsson. Redan 1903 avgick han som VD och 1906 sålde han alla sina aktier för att tillsammans med sin fru Hilda i stället skapa ett mönsterjordbruk i Botkyrka. När L M Ericsson flyttade till Telefonplan var hans engagemang i företaget alltså sedan länge avvecklat.

Och om sanningen ska fram så är det lite orättvist att det bara är Lars Magnus Ericsson som hyllats med en byst. Hans fru, Hilda Ericsson, var nämligen precis lika viktig för företagets utveckling och framgångar. Det har dock lyfts fram först på senare år.

Man kan också fundera på vad Lars Magnus Ericsson själv skulle ha tyckt om bysten på Telefonplan. Både han själv och hustrun Hilda Ericsson är begravda på Botkyrka kyrkogård i en grav utan inskription. Lars Magnus Ericsson tyckte att det han åstadkommit var viktigare än han själv som person och han lär själv ha sagt: »Namnlös har jag kommit till världen och namnlös vill jag gå bort».

Telefonkiosk från en annan tid

När det gäller Telefonkiosken så kan man få lite lokalhistoria genom att gå in i den och trycka på knapp B. Det är dock inget man får reda på förrän man öppnar dörren och kliver in.

Och ska man vara lite petig så är en telefonkiosk mer en symbol för Televerket, som ju ägde telefonkioskerna, än för tillverkningen och utvecklingen av de telefoner som gett Telefonplan dess namn.

Dessutom är den telefonkiosk som står på Telefonplan från en annan tidsperiod än det 1940-tal då LM Ericssons verksamhet flyttade till Midsommarkransen. En företagsetablering som på många sätt satte sin prägel på området. Särskilt viktig var enligt många LM-andan, att man brydde sig om varandra och höll ihop, både innanför och utanför fabriksgrindarna.

Kanske kan det vara lite av den andan som fortfarande lever kvar och som många människor i området beskrev som småstadskaraktär och som något de uppskattar med Telefonplan i sina yttranden om planförslaget från 2022.

Länge sedan bortglömda telefonmodeller

En annan sak som minner om historien är gatunamnen. LM Ericsson har fått en väg uppkallad efter sig, Henrik Cedergren, en annan.

Henrik Cedergren, lät redan 1876 sätta upp Stockholms första telefonledning mellan sin bostad och sin guldsmedsaffär och bildade sedan Stockholms-allmänna telefon-a.-b. (SAT), som erbjöd låga anslutningskostnader. På det sättet bidrog han till att det redan år 1885 fanns flera telefoner i Stockholm än på någon annan plats. År 1918 gick SAT och LM Ericsson samman vilket bidrog till de fortsatta framgångarna för LM Ericsson.

Även Ture Wennerholm, som ritade fabriken (och Telefonplanstornet) finns representerad i gatumiljön. Han har fått ett torg uppkallat efter sig.

Och så finns förstås Telefonvägen, Mikrofonvägen och Mobilgatan, vars koppling till historien är ganska lätta att identifiera, liksom Kobragränd, som är döpt efter den ikoniska kobra-telefonen

När det gäller Dialoggatan, Diavoxvägen, Responsgatan är nog de äldre fasta telefonmodeller de är döpta efter bortglömda av de flesta.

En jättelik kobra

Trots att det alltså finns ett antal ledtrådar till Telefonplansområdets historia på Telefonplan skulle det vara roligt med något som på ett tydligare sätt manifesterade den. Särskilt som skylten vi berättade om i början av det här blogginlägget är liten och dessutom sitter ovanför en skräpig soptunna.

Där skylten är placerad i början av Tellusgången är den både svår att upptäcka och att komma tillräckligt nära för att texten ska bli läsbar.

När Telefonplans tunnelbanestation på invigningsdagen den 5 april 1964 fanns där en jättelik Kobra-telefon, beställd av L.M. Ericssons reklamavdelning. Det är den Kobran som finns på bilden i början av bloggen.

Kobran, som numera är ett samlarobjekt och som egentligen hette Ericofon, utformades av Hugo Blomberg och Ralph Lysell. Ralph Lysell, var Sveriges första industridesigner.

Så kanske skulle en ny jättelik Kobra, lik den som en gång stod i tunnelbanan. men placerad framför den tidigare fabriksbyggnaden, vara ett kreativt sätt att koppla ihop byggnadens tidigare funktion med dagens hyresgäst Konstfack?

Eller finns det bättre förslag?

Trevlig Valborg!

Slutligen vill vi bara påminna om det traditionsenliga firandet av Valborg i Himlabacken (Träsnidarvägen 12). Årskurs 5 i Västbergaskolan arrangerar. Det blir chokladhjul, fiskdamm, lotteri, försäljning av fika, enklare mat, sockervadd mm. Start kl. 18.00. Brasan tänds kl. 20.00.

Byggprojekten vid Telefonplan

Sammantaget pågår eller planeras ett stort antal byggprojekt på och kring Telefonplan. I Lägesuppdateringen som visades vid Telefonplans vänners Öppna möte den 19 januari finns planerade och pågående projekt i telefonplansområdet markerade. Mer information om de enskilda projekten hittar du via länkarna nedan.

1. Utbyggnaden av Midsommargården. Tiden för att lämna synpunkter på förslaget gick ut 20 januari 2026. Här kan du ta del av Telefonplans vänners yttrande. Nästa steg i planprocessen är att en samrådsredogörelse presenteras.
2. Flerfamiljshus vid Pingstvägen på grönområde intill Lurparken. Beslut om markanvisning på Exploateringsnämndens möte i september 2025. Planbesked skickades till byggbolaget i november 2025. Innebär troligen att planarbetet har påbörjats. Diarienummer 2025-13127 kan användas vid sökning i Bygg- och plantjänsten. På ungefär samma plats, Pingstvägen 45, har det dykt upp ännu ett planärende med diarienummer 2025-18040. Inga dokument är ännu publicerade, men planärendet är en punkt på stadsbyggnadsnämndens möte 26 mars.
3. Flerfamiljshus och studentbostäderna på grönområden och villatomter intill Mikrofonvägen. Ingick tidigare i planförslaget för centrala Telefonplan men beslut finns om att det ska brytas ut till eget planområde. Inget eget diarienummer när det här blogginlägget skrivs.
4. Bostäder och kontor på centrala Telefonplan. Projektet är senarelagt på grund av att många utredningar och ekonomiska överväganden behövs innan det kan bli av.
5. Överdäckningen av tunnelbanan för NCC:s kontor. Ingick i planförslaget för centrala Telefonplan 2016, men inte 2022. Blev ett eget planförslag 2024.
6. Kvarteret Klövern vid Tellusborgsvägen, som ersätter en riven byggnad där Engelska skolan hade lokaler som renoverades så sent som 2014, något vi berättat om tidigare.
7. HSB kvarteret Diktafonen i hörnet Telefonplan/Tellusgatan.

Vill du veta mer om planerade projekt gå in på Stockholm växer.

Om Telefonplans vänner

Telefonplans vänner är en partipolitiskt obunden ideell förening. Vår ambition är att kunna bidra med konkreta förslag på hur området kring Telefonplan kan förtätas och förbättras.

Sedan planförslaget för centrala Telefonplan presenterades i december 2022 har vi träffat samtliga politiska partier. Vi har även arrangerat två öppna möten. Till det senaste i januari i år bjöd vi in representanter för samtliga partier.

Med vårt alternativa planförslag skulle centrala Telefonplan kunna få 350-400 bostäder med bibehållen god närmiljö. Genom att vi tagit bort överdäckningen av tunnelbanan blir investeringskostnaderna lägre och projektet mindre komplicerat.

Fler än 1 600 personer har skrivit på vår namninsamling som bland annat lyfter fram vikten av att värna kulturhistoriska värden och områdets unika karaktär.

Alla medlemsintäkter kommer från medlemsavgifter från privatpersoner. Allt vårt arbete sker ideellt. Om du tycker att vårt arbete är viktigt så uppskattar vi därför om du blir medlem. 

Vill du engagera dig i Telefonplans vänner maila oss på kontakt@telefonplansvanner.com