
Mellan hägg och syren infaller allt tidigare
Nu blommar häggen och snart är det dags för syrenen. Enligt många befinner vi oss mitt i årets finaste period, förknippad med skir grönska och svensk skolavslutning.
Det senare gäller dock framför allt för äldre personer. På grund av klimatförändringen blommar syrenen allt tidigare och i stora delar av landet är den redan överblommad vid skolavslutningen.
Exakt när syrenen blommar i landet finns inga exakta uppgifter om. Det gör det däremot om när det gäller häggen. SLU:s Vårkollen kartlägger när inhemska vårblommor slår ut och jämför med data från 1873. När blomningen sker varierar förstås på grund av vädret, men trenden är tydlig. Här kan du se data från i år och från år 2025. Båda åren började häggen blomma betydligt tidigare än i slutet av 1800-talet.
Skomakaren, som sägs ligga bakom begreppet ”mellan hägg och syren”, skulle alltså ha behövt ta ledigt betydligt tidigare i år än på den tiden då begreppet myntades.
Europa allt varmare
Att våren kommer tidigare hänger ihop med den pågående globala uppvärmningen. Den gör att värmeböljor och skogsbränder blir vanligare, glaciärer smälter och att extrem nederbörd leder till översvämningar.
Särskilt snabbt går uppvärmningen i Europa. Det framgår av EU:s årliga klimatrapport som presenterades i slutet av april. Den visar att minst 95 procent av den europeiska kontinenten hade en årstemperaturerna över genomsnittet år 2025. Temperaturerna vid havsytan var i hela Europa de högsta som någonsin uppmätts, medan snötäcket var det tredje lägsta. Samtidigt närmade sig den global uppvärmningen 1,5 grader.
Rapporten uppmärksammades förstås av svenska medier, till exempel av SVT, men inte så mycket som man kanske hade förväntat sig. 1,5-gradersmålet är ju satt med utgångspunkten att uppvärmning över den nivån ökar risken för ”oåterkalleliga konsekvenser”.
Kan det låga medieintresset bero på att vi blivit så vana vid negativ rapportering om klimatförändringen? Att det börjar kännas normalt? Att det inte längre är en nyhet som medierna tycker det är värt att rapportera om?
Allvarligt är det i alla fall. Koldioxidutsläppen behöver minska, samtidigt som samhället behöver förbereda sig på klimatförändringens effekter. Det är nog de flesta ense om.
Gamla träd som kolsänkor
I ett tidigare blogginlägg har vi tagit upp risken för skyfall. Vi har även berättat hur viktigt det är att spara äldre träd eftersom de har större kronor och därför skuggar mer, en aspekt som är viktigt eftersom städer är speciellt utsatta i ett varmare klimat.
Äldre träd är även bättre på att lagra kol än yngre träd. Man brukar beskriva skogen som en kolsänka, den tar upp mer koldioxid än vad den släpper ut. Och äldre träd är alltså effektivare än yngre. Det visar forskning från Lunds universitet. Sambandet fanns både på individnivå (det enskilda trädet) och på platsnivå (skogen).
Dessutom är äldre träd bra för den biologiska mångfalden.
Bygg inte vid Lurparken eller på andra grönområden runt Telefonplan
Fördelarna med äldre träd gör att det kanske inte är så konstigt att Stockholm stad lyfter fram äldre, tätortsnära barrskog som en av Stockholms värdefullaste naturkvaliteter.
Staden beskriver också hur värdefullt det är med de månghundraåriga tallar som finns bevarade på bergknallar mellan bebyggelsen i områden där äldre träd har sparats mellan husen.
Precis sådana tallar finns det i bostadsområdena runt Telefonplan, där de dessutom utgör tidstypiska arkitektoniska element.
Andra trädslag är förstås också viktiga. Forskningen visar till exempel att ekar är viktiga för vildbins överlevnad. Även ek finns det gott om kring Telefonpan enligt den ekologiska utredningen om Västbergskogen.
Det här hindrar dock inte staden från att fortsätta planera bostäder på grönområden runt Telefonplan. På sitt marsmöte beslutade stadsbyggnadsnämnden till exempel att gå vidare med planerna för nya bostäder vid Pingstvägen, mellan L.M. Ericssons väg och Bäckvägen. Av protokollet från mötet framgår hur de olika partierna ställer sig till projektet.
Vi i Telefonplans vänner har tidigare skrivit om byggplanerna vid Pingstvägen. Vi tycker att projektet ska skrotas, att grönområdena runt Telefonplans ska bevaras och att staden i stället ska prioritera lägre bebyggelse på hårdgjorda ytor som busstorg och parkeringsplatser.
Inhemska träd bättre för insekter och fåglar
Telefonplans vänner anser också att det behövs fler träd i de områden där trädtäckningen inte når upp till de rekommenderade 30 procenten. Det innebär att även nya träd behöver planteras, vilket för övrigt gäller på många platser i Stockholm.
Frågan är om de ska vara svenska eller utländska träd? Det råder det delade meningar om bland forskare och experter.
Bakgrunden är att forskare från Lund visat att mängden insekter och spindlar var större på inhemska träd jämfört med sådana som har sitt ursprung utanför Sverige. Forskarna har även kunnat visa att svenska tärd är bättre för småfåglarna.
De som förespråkar utländska träd menar att de kan vara mer anpassade till stadens varmare klimat, medan de som förordar inhemska träd menar att de är bättre eftersom de ingår i ekosystemet och kan utnyttjas av de arter av insekter, svampar och lavar som finns i vårt land. Dessutom pekar de på att utländska arter kan sprida sig ut i naturen och bli invasiva.
Därmed kommer vi tillbaka till hägg och syren.
Den invasiva syrenen
Häggen räknas som inhemsk. Den invandrade till Sverige för cirka 12 000 år sedan. Syrén har en betydligt kortare historia i vårt land, även om den har odlats i södra Sverige åtminstone sedan mitten av 1700-talet. Syrenen sprider sig med rotskott och finns i naturen sedan 1800-talet. Numera sprider den sig även via frön i södra Sverige. Det senare gör att den kan sprida sig längre sträckor.
Syrenen är alltså en invasiv art och i Norge diskuteras ett förbud mot försäljning och plantering. Det är dock inte aktuellt i Sverige, trots att spridningen kan gynnas ytterligare av klimatförändringen. Enligt Mora Aronsson, botanist på Sveriges lantbruksuniversitet, beror det på att syrenen är så vanlig i svenska trädgårdar. Det skulle gå åt allt för mycket resurser för att utrota den. Det gör att det inte är ekonomiskt försvarbart.
Vill du själv bidra till forskningen?
Forskningsprojektet Stockholm Heat kartlägger värmen i staden under sommaren och studerar hur stadens grönska inverkar på temperaturen. Den som vill bidra uppmanas av forskarna att svara på deras enkät och rapportera regelbundet under sommaren.
SLU:s Försommarkollen kartlägger vilka blommor som slår ut under försommaren. Sidan för rapportering är öppen 5 – 6 juni.
Byggprojekten vid Telefonplan
Sammantaget pågår eller planeras ett stort antal byggprojekt på och kring Telefonplan. I Lägesuppdateringen som visades vid Telefonplans vänners Öppna möte den 19 januari finns planerade och pågående projekt i telefonplansområdet markerade. Mer information om de enskilda projekten hittar du via länkarna nedan.
- Utbyggnaden av Midsommargården. Tiden för att lämna synpunkter på förslaget gick ut 20 januari 2026. Här kan du ta del av Telefonplans vänners yttrande. Nästa steg i planprocessen är att en samrådsredogörelse presenteras.
- Flerfamiljshus vid Pingstvägen på grönområde intill Lurparken. Start-PM antogs på stadsbyggnadsnämndens möte i mars 2026.
- Flerfamiljshus och studentbostäderna på grönområden och villatomter intill Mikrofonvägen. Ingick tidigare i planförslaget för centrala Telefonplan men beslut finns om att det ska brytas ut till eget planområde. Inget eget diarienummer när det här blogginlägget skrivs.
- Bostäder och kontor på centrala Telefonplan. Projektet är senarelagt på grund av att många utredningar och ekonomiska överväganden behövs innan det kan bli av.
- Överdäckningen av tunnelbanan för NCC:s kontor. Ingick i planförslaget för centrala Telefonplan 2016, men inte 2022. Blev ett eget planförslag 2024.
- Kvarteret Klövern vid Tellusborgsvägen, som ersätter en riven byggnad där Engelska skolan hade lokaler som renoverades så sent som 2014, något vi berättat om tidigare.
- HSB kvarteret Diktafonen i hörnet Telefonplan/Tellusgatan.
Vill du veta mer om planerade projekt gå in på Stockholm växer.
Om Telefonplans vänner
Telefonplans vänner är en partipolitiskt obunden ideell förening. Vår ambition är att kunna bidra med konkreta förslag på hur området kring Telefonplan kan förtätas och förbättras.
Sedan planförslaget för centrala Telefonplan presenterades i december 2022 har vi träffat samtliga politiska partier. Vi har även arrangerat två öppna möten. Till det senaste i januari i år bjöd vi in representanter för samtliga partier.
Med vårt alternativa planförslag skulle centrala Telefonplan kunna få 350-400 bostäder med bibehållen god närmiljö. Genom att vi tagit bort överdäckningen av tunnelbanan blir investeringskostnaderna lägre och projektet mindre komplicerat.
Fler än 1 600 personer har skrivit på vår namninsamling som bland annat lyfter fram vikten av att värna kulturhistoriska värden och områdets unika karaktär.
Alla medlemsintäkter kommer från medlemsavgifter från privatpersoner. Allt vårt arbete sker ideellt. Om du tycker att vårt arbete är viktigt så uppskattar vi därför om du blir medlem.
Vill du engagera dig i Telefonplans vänner maila oss på kontakt@telefonplansvanner.com