Telefonplans Vänner

Längtan till landet

Äntligen sommar och sommarlov. Så här i examenstider sjunger många barn runt om i Sverige Idas sommarvisa, om kohagar, smultron och plats för barn med spring i benen. En bild av svensk naturnära sommar som nog många föräldrar önskar för sina barn.

Sammanboende med barn lämnar Stockholm

Men det är inte bara under sommaren som många föräldrar önskar ett boende med mer tillgång till natur. Enligt SCB:s rapport Flyttningar mellan kommuner, väljer många av dem som flyttar ut ur storstäder att flytta till kommuner som är mindre befolkade och mer naturnära.

I rapporten, som publicerades i mars i år, redovisas flyttströmmarna under åren 2014 till 2023. Under samtliga dessa år var flyttnettot för Stockholms stad negativt, det var fler som flyttade ut ur staden än som flyttade in. Särskilt negativt var flyttnettot för sammanboende med barn.

Främsta mottagarna av utflyttare från Stockholms de senaste tio åren var Huddinge, Solna och Nacka. Och de verkar förstås att naturen kan användas för att marknadsföra kommunen. Huddinge lyfter fram kommunens storslagna natur på sin webbsida. Solna berättar att naturreservat och den kungliga nationalstadsparken utgör en tredjedel av kommunens yta och Nacka skriver om sina 17 naturreservat och det stora gröna Erstaviksområdet.

Huddinge, Solna och Nacka är också de tre kommuner som de flesta inflyttarna till Stockholms stad kommer ifrån. När barnfamiljerna flyttar ut flyttar i stället personer utan barn in till staden, främst unga vuxna.

Utflyttningen fortsatte 2025

Även under 2025 var Stockholms stads flyttnetto negativt. Ungefär 67 300 personer flyttade till Stockholm under året och ungefär 69 100 flyttade ut. Utflyttarna var alltså nästa 2 000 fler än inflyttarna. 

Trots detta blev vi fler under året. Det beror på att det föds fler Stockholmare än det dör. Vid 2025 års början var det 995 600 personer som bodde i Stockholm. Den 31 december 2025 fanns 999 200 Stockholmare. Så i år kanske vi blir fler än en miljon, något som staden räknade med skulle ske redan 2022.

Så blev det alltså inte och det beror på att inflyttningarna har legat på en ganska stabil nivå de senaste åren, medan det är fler som flyttar ut.

Särskilt stor var utflyttningen under pandemiåren då fler fick möjlighet att arbeta på distans, något vi berättat om tidigare. Av dem som lämnade storstäderna då bodde en majoritet, 66 procent, kvar i sin nya kommun år 2025. Särskilt vanligt var det att bo kvar bland dem som flyttade till pendlingskommuner nära storstäder och för personer i chefsposition.

Både livsstilsfördelar och arbetsrelaterade möjligheter

Att flytta inom regionen är alltså vanligast, men det finns förstås också människor som lämnar de täta storstadsområdena till förmån för mindre städer eller landsbygdsområden. Hur påverkar det dem som flyttar och stannar de kvar på sin nya bostadsort?

Det handlar en avhandling från Umeå universitet om. Den fokuserar specifikt på utflyttare från storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Enligt avhandlingen är den här typen av flytt starkast representerad bland yngre och medelålders vuxna med relativt starka socioekonomiska profiler. De individer som intervjuats rapporterade i stor utsträckning om bättre resultat både när det gällde arbetsmarknad och livsstil. Ett intressant fynd eftersom flytt från storstan oftast beskrivs som ett livsstilsval.

Medelstora städer och deras omgivande pendlingsområden, var särskilt viktiga miljöer, eftersom de kombinerar livsstilsfördelar med fortsatt tillgång till bredare arbetsmarknad. Det är också efter en flytt till ett sådant område som flest stannar kvar på sin nya hemort och inte återvänder till storstan.

Barn som kan röra sig fritt

Vad är det då för livsstilsfaktorer som föräldrar med barn uppskattar mest med sitt nya boende? Det har forskare från Karlstad universitet undersökt genom att låta utflyttare få svara på frågor om fördelar och nackdelar med att lämna storstan.

Enligt föräldrarna var en positiv effekt av flytten att det gav möjlighet för barnen att självständigt röra sig tidigare. För att det var mindre trafik, men också för att det kändes mer socialt tryggt när familjen kände grannarna.

Föräldrarna uppskattade helt enkelt att kunna släppa ut barn med spring i benen, inte bara i trädgården om man köpt hus, utan även i den närmaste omgivningen.

En varierad, tillgänglig och grön miljö

Omgivningen, inte bara bostaden är alltså viktig för barnfamiljer, något vi berättat om i ett tidigare inlägg.

Det inlägget handlar bland annat om en rapport som byggde på intervjuer med barnfamiljer i Uppsala. Familjer som bor i liknande täta bostadsområden som de som byggs och planeras i Stockholm. I rapporten lyfter forskarna fram bristen på lekmiljöer nära bostaden och menar att det inte bara krävs lekparker eller särskilt iordningsställda barnmiljöer i nya bostadsområden. Det som behövs är en varierad, tillgänglig och grön miljö som gör det möjligt att gå, cykla och interagera med platser som en del av att förflytta sig i vardagen.

I samma studie visade det sig också att många av familjerna i de nya bostadsområdena bara ser sitt nuvarande boende som ett steg på vägen i bostadskarriären, att de så småningom ville söka sig vidare till andra grönare områden.

Det senare sätter fokus på frågan om social trygghet. I ett område som många planerar att flytta ifrån eller lämnar när de får möjlighet är det onekligen svårare att bygga upp relationer till grannarna.

Därför känns det lite hoppfullt att några av de politiska partierna nu börjar diskuterar vad som bör byggas för att barnfamiljerna ska vilja bo kvar i Stockholm. Vilken av de föreslagna modellerna som är bäst att svårt att bedöma, hyresradhus eller radhus och villor som de boende själva äger. Klart är i alla fall att dagens stadsplaneringsmodell inte fungerar. Det blir för högt, för tätt och för lite grönska. Det blir ingen trivsam miljö, varken för barn eller vuxna.

Målet om att bygga ett så stort antal bostäder som möjligt, behöver ersättas med en målsättning om att stadsplanera för bra boendemiljö. Eller som Sarper Neyse, forskaren som skrivit avhandlingen från Umeå universitet uttrycker det i en intervju i DN, ”Många kommuner satsar på att locka nya invånare till sig, men glömmer bort att lägga fokus på vad som får folk att stanna. Människor blir kvar först när hela livspusslet fungerar.”

Glad sommar!

Nu tar bloggen ett litet sommaruppehåll – vi ses igen i augusti.

Till dess – oavsett om du blir kvar i här i ytterstaden, som trots allt är ganska grön fortfarande, eller beger dig ”Ut till landet, ut till fåglarne” som Herman Sätherberg skaldar i Längtan till landet – hoppas Telefonplans vänner du får en bra sommar!

Byggprojekten vid Telefonplan

Sammantaget pågår eller planeras ett stort antal byggprojekt på och kring Telefonplan. I Lägesuppdateringen som visades vid Telefonplans vänners Öppna möte den 19 januari finns planerade och pågående projekt i telefonplansområdet markerade. Mer information om de enskilda projekten hittar du via länkarna nedan.

1. Utbyggnaden av Midsommargården. Tiden för att lämna synpunkter på förslaget gick ut 20 januari 2026. Här kan du ta del av Telefonplans vänners yttrande. Nästa steg i planprocessen är att en samrådsredogörelse presenteras.
2. Flerfamiljshus vid Pingstvägen på grönområde intill Lurparken. Start-PM antogs på stadsbyggnadsnämndens möte i mars 2026.
3. Flerfamiljshus och studentbostäderna på grönområden och villatomter intill Mikrofonvägen. Ingick tidigare i planförslaget för centrala Telefonplan men beslut finns om att det ska brytas ut till eget planområde. Inget eget diarienummer när det här blogginlägget skrivs.
4. Bostäder och kontor på centrala Telefonplan. Projektet är senarelagt på grund av att många utredningar och ekonomiska överväganden behövs innan det kan bli av.
5. Överdäckningen av tunnelbanan för NCC:s kontor. Ingick i planförslaget för centrala Telefonplan 2016, men inte 2022. Blev ett eget planförslag 2024.
6. Kvarteret Klövern vid Tellusborgsvägen, som ersätter en riven byggnad där Engelska skolan hade lokaler som renoverades så sent som 2014, något vi berättat om tidigare.
7. HSB kvarteret Diktafonen i hörnet Telefonplan/Tellusgatan.

Vill du veta mer om planerade projekt gå in på Stockholm växer.

Om Telefonplans vänner

Telefonplans vänner är en partipolitiskt obunden ideell förening. Vår ambition är att kunna bidra med konkreta förslag på hur området kring Telefonplan kan förtätas och förbättras.

Sedan planförslaget för centrala Telefonplan presenterades i december 2022 har vi träffat samtliga politiska partier. Vi har även arrangerat två öppna möten. Till det senaste i januari i år bjöd vi in representanter för samtliga partier.

Med vårt alternativa planförslag skulle centrala Telefonplan kunna få 350-400 bostäder med bibehållen god närmiljö. Genom att vi tagit bort överdäckningen av tunnelbanan blir investeringskostnaderna lägre och projektet mindre komplicerat.

Fler än 1 600 personer har skrivit på vår namninsamling som bland annat lyfter fram vikten av att värna kulturhistoriska värden och områdets unika karaktär.

Alla medlemsintäkter kommer från medlemsavgifter från privatpersoner. Allt vårt arbete sker ideellt. Om du tycker att vårt arbete är viktigt så uppskattar vi därför om du blir medlem. 

Vill du engagera dig i Telefonplans vänner maila oss på kontakt@telefonplansvanner.com